Mats Engström

debatt Ingen naturlag säger att Sverigedemokraterna ska få drygt 17 procent av rösterna i ett land med unikt stark fackföreningsrörelse och en hög grad av tolerans. Men effektiva motstrategier kräver en nyanserad verklighetsbild, skriver Mats Engström.  

 Sverigedemokraterna blev inte så stora som många opinionsundersökningar förutspådde. Granskningen av partiets politik och fackförbundens framgångsrika kampanjer bidrog sannolikt till att pressa tillbaka stödet.

Ändå har (SD) tredubblat sitt stöd sedan valet 2010. Det finns nu en majoritet i riksdagen för högerförslag som att försämra arbetsrätten och tillåta fortsatta stora vinster i välfärden.

Sverige är del av en internationell trend där socialdemokratin försvagas och högerpopulistiska partier går framåt. Men det finns ingen naturlag som säger att Sverigedemokraterna ska få drygt 17 procent av rösterna i ett land med unikt stark fackföreningsrörelse och en hög grad av tolerans.

Vad går att göra för att minska (SD):s stöd framöver? För att utforma sådana strategier behövs en nyanserad verklighetsbild.

Nationalekonomen Torsten Persson med flera har lyft fram finanskrisen och försämrade sociala skyddsnät som förklaringar till Sverigedemokraternas framgång. Det kan vara viktiga delar av bilden.

Populister vinner framgångar i grupper som känner sig pressade, i Sverige liksom i andra länder.

Betyder det att attityder till invandring och integration inte har någon betydelse för Sverigedemokraternas väljare? Knappast.

I valet 2018 tycks Sverigedemokraterna ha växt särskilt mycket i mindre orter som tog emot många flyktingar år 2015.

Torsten Persson och hans medförfattare utgår från data fram till år 2014. De faktorer de beskriver kan inte ensamma förklara varför (SD) ökade sitt stöd så snabbt från valet 2014 till november 2015, med sju procentenheter.

I valet 2018 tycks dessutom Sverigedemokraterna ha växt särskilt mycket i mindre orter som tog emot många flyktingar år 2015.

De resultat som Torsten Persson med flera redovisar behöver kompletteras med andra studier. En läsvärd analys  av tidigare statssekreteraren och ordföranden för Valmyndigheten Hans-Eric Holmqvist redovisar bland annat ökat stöd för (SD) i områden med en hög andel födda utanför EU som varken arbetar eller studerar.

Han menar att en kombination av faktorer bäst verkar förklara Sverigedemokraternas väljarandel.

Framgångsrik integration är en av de faktorer som kan minska stödet.

Det kan också vara intressant att studera hur väljarna röstar i distrikt som ligger nära så kallade utsatta områden.

Torsten Persson och hans medförfattare verkar hitta ett visst samband mellan antal invandrare och stöd för (SD) när de tittar på ett helt pendlingsområde och inte bara inom valdistrikt, även om detta inte redovisas tydligt i artikeln på DN Debatt.

Valforskarna Sören Holmberg och Henrik Oscarsson menar att invandring har betydelse för Sverigedemokraternas väljare. »De motiveras av ett motstånd mot flyktinginvandringen och ett motstånd mot ett mångkulturellt samhälle«, skriver forskarna i boken Svenska väljare.

Institutet för framtidsstudier har intervjuat drygt 2 000 sverigedemokratiska väljare om varför de röstar på partiet. Studien visar bland annat att partiet verkar få stöd av två ungefär lika stora grupper: en med främlingsfientliga attityder, en annan grupp som också vill minska invandringens storlek men inte är negativa till invandrare som personer.

Ett reformerat överskottsmål skulle däremot ge utrymme för både generell rättvisepolitik och bättre integration

Eurostat har visat att många svenskar är kritiska till bristande integration, men inte till invandring i sig.

Om hälften av Sverigedemokraternas väljare snarare är bekymrade över samhällsutvecklingen än direkt främlingsfientliga bör det finnas möjligheter för andra partier att vinna tillbaka dem med rätt politik.

Det finns alltså olika forskningsresultat att utgå från i arbetet med att minska stödet för Sverigedemokraterna. Den ena förklaringen behöver inte utesluta den andra. Mottagligheten för argument kopplade till invandring är sannolikt större i grupper som inte litar på etablerade politiker och som av olika skäl känner sig utsatta.

Därför behövs både ett brett arbete mot samhällsklyftor och praktiska lösningar på de utmaningar som en snabbt växande befolkning innebär. Liksom naturligtvis ett fortsatt arbete mot rasismen.

Statsbidragen till kommunerna behöver till exempel öka med betydligt mer än de 20 miljarder kronor som Socialdemokraterna utlovade i valrörelsen.

Annars blir det svårt att bibehålla kvaliteten i välfärden, och närmast omöjligt att förbättra den ordentligt. En alltför försiktig ekonomisk politik kan leda till ökad misstro mellan olika samhällsgrupper, och mer gynnsam jordmån för Sverigedemokraterna.

Ett reformerat överskottsmål skulle däremot ge utrymme för både generell rättvisepolitik och bättre integration. Ett sådant program ger större trovärdighet för arbetarrörelsen i arbetet för att pressa tillbaka Sverigedemokraterna, oavsett om det utformas i regeringsställning eller i opposition.

Mats Engström är författare till rapporten Mångfald och sammanhållning (Tankesmedjan Tiden) Han har även varit tidigare biträdande statssekreterare (S) och ledarskribent på Aftonbladet.