Arbetsmarknad Det tog tid. Men oenigheten är fortsatt stor om hur det ska gå till.
Vår nuvarande 40-timmarsvecka och den femte semesterveckan infördes för runt 50 år sedan. Sedan dess har förkortningar visserligen diskuterats av och till och frågan har utretts vid flera tillfällen.
Men de senaste 10–15 åren har det varit märkligt tyst. Detta trots att kortare arbetstid uppfattas av många som en viktig välfärdsfråga. Nu verkar det ändå vara dags. En del hävdar att pandemin är en förklaring att arbetstidsförkortning dyker upp igen. I samband med pandemin blev det uppenbart hur olika arbetsvillkoren är för olika grupper. Många tjänstemän (förutom de som jobbar i vård och omsorg) jobbade hemifrån och har fortsatt med det.
De kan därmed styra sin tid och planera både arbetsliv och fritid lite friare. Men de flesta arbetaryrken ger inte samma förutsättningar.
LO:s kongress som genomförs i mitten av maj är därför viktig för hur Socialdemokraternas fortsatt kommer att hantera arbetstidsfrågan
Förutom argumentet att kortare arbetstid gynnar hälsan – sjukskrivningarna på grund av stress ökar som bekant – anses det faktum att pensionsåldern höjs vara ett annat argument för att vi ska jobba färre timmar varje vecka. Att frågan om kortare arbetstid är något som diskuteras på många håll i Europa är ytterligare ett argument – Sverige bör hänga på den trenden.
Några av de här argumenten förs fram av Annika Strandhäll, som leder en av Socialdemokraternas arbetsgrupper för att ta fram förslag till en ny plattform inför valet 2026. Gruppen har tittat på olika förslag. Sänkt veckoarbetstid, längre semester eller fler röda dagar är några modeller som övervägs. Men ännu så länge är inga beslut fattade – varken om formerna för hur en arbetstidsförkortning ska gå till eller om den alls ska genomföras.
LO:s kongress som genomförs i mitten av maj är därför viktig för hur Socialdemokraterna fortsatt kommer att hantera arbetstidsfrågan. Förbundens olika avdelningar har skickat in flera motioner som kräver att arbetstidsförkortning genomförs. Flera vill att det sker via lagstiftning medan andra vill se en gemensam satsning i avtalsrörelser.
LO-styrelsens svar innebär både tummen upp och tummen ner för förslagen från avdelningarna. Det blir tydligt nej till att LO ensidigt ska verka för 6-timmarsdag. Det långsiktiga målet är visserligen fortsatt 30-timmarsvecka – men det kan ske på olika sätt och behöver inte vara genom 6 timmar per dag.
När det gäller gemensamma krav och satsningar i avtalsrörelser är svaret lite dubbelt. Styrelsen konstaterar att arbetstidsfrågan hittills skötts av förbunden och att LO:s roll varit begränsad. Förbunden har förhandlat fram olika, egna, lösningar för att korta arbetstiden. Det är en väg som styrelsen vill behålla. Men ska de centrala parterna äga arbetstidsfrågan måste LO växla upp arbetet och då krävs ett tydligare mandat från förbunden. Vad det här mandatet ska användas till är dock oklart.
LO-ledningen utesluter inte heller att staten tar mer ansvar för att korta arbetstiden. Pensionsåldern är höjd och då måste staten ta ansvar för att också arbetare orkar jobba fram till pensionen.
För några månader sedan kom stöd för att sänka arbetstiden via lagstiftning från en något oväntad facklig konstellation. Det var fem förbund från samtliga tre fackliga centralorganisationer: Transport och Kommunal från LO, Vision från TCO och Akademikerförbundet SSR och DIK från Saco som gjorde ett gemensamt utspel. Det är fem förbund som knappast samarbetat tidigare men nu gemensamt kräver att arbetstiden sänks via lagstiftning med bibehållen lön.
Vårdförbundet, som i skrivande stund är i medling och på väg i konflikt, är ett exempel på ett förbund som föredrar avtal. Lagstiftning tar för lång tid att genomföra, enligt förbundet, som hoppas på förkortningar i det avtal som förhandlas just nu.
Det som är helt klart är att arbetstiderna varierar i olika branscher. Förklaringen är vilka förkortningar som är gjorda via avtalen. Men exakt hur de här skillnaderna ser ut är svårt att få en överblick över.
Och hur LO-kongressen beslutar i arbetstidsfrågan är osäkert. Med tanke på den fackliga oenigheten om vilken väg som ska väljas är det fortsatt svårt att tro på en facklig offensiv i frågan.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
