debatt Inom hela EU har det skett en backlash när det kommer till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Att ta strid för jämställdhet är avgörande kvinnors frihet i Europa, skriver EU-parlamentarikern Anna Hedh (S) och Lena Josefsson, S-kvinnors ordförande i Stockholm.
Kvinnors rättigheter är det som först får stryka på foten när demokratin i ett samhälle urvattnas.
I landet efter land i Europa ser vi hur aborträtten inskränks, hur kvinnors tillträde till makten beskärs och hur organisationer som står upp för kvinnors rättigheter hindras att verka.
Frågan vi måste ställa oss nu är: Står Sverige näst på tur?
De framväxande högerextremistiska partierna i Europa delar alla samma idé om den heterosexuella kärnfamiljen. Idén om kvinnan som ansvarig för familjen och reproduktionen präglar allt från frågor som rör arbetsmarknad och diskriminering till synen på barnomsorg och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.
Här hemma har Sverigedemokraterna lagt motioner om att återinföra sambeskattningen, ta bort de öronmärkta “pappamånaderna” ur föräldraförsäkringen och vill begränsa rätten till fri abort från 18:e till 12:e veckan.
Spåren från andra EU-länder, där högerextrema kommit till makten, förskräcker.
I Ungern får varken kvinnojourerna eller studier i genusvetenskap vid universitetet i Budapest längre statligt stöd och preventivmedel omfattas inte av landets högkostnadsskydd.
Dessutom har den ungerska konstitutionen skrivits om för att »mänskligt liv ska skyddas från befruktningens ögonblick«.
Landet saknar en specifik lag för intimt partnervåld, bevisbördan ligger på kvinnan och varje år dör omkring 50 kvinnor av våld i nära relationer.
I ett land där bara tio procent av parlamentsledamöterna är kvinnor, är möjligheterna små att ta kvinnors rättigheter på allvar.
Det säger sig kanske självt att i ett land vars regering inte rymmer en enda kvinnlig minister, och bara tio procent av parlamentsledamöterna är kvinnor, är möjligheterna små att ta kvinnors rättigheter på allvar.
Även i Polen har kvinnors rättigheter inskränkts systematiskt sedan det styrande partiet Lag och rättvisa kom till makten.
I början av året avslogs ett medborgarförslag om att lätta på dagens strikta abortlagar. Istället väljer regeringen att försöka driva igenom ytterligare skärpningar av abortlagstiftningen och förbjuda abort även vid risk för allvarliga fosterskador.
Härom året konstaterade Europarådet i en rapport att det skett en backlash inom hela EU när det kommer till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Förutom Irland, där befolkningen strax före sommaren röstade ett rungande ja till liberalare abortlagar, går utvecklingen bakåt snarare än framåt.
I Litauen, Slovakien och Spanien har ett nästintill totalförbud mot aborter varit aktuellt. Och i Italien, som haft laglig abort sen 1978, uppges nu närmare 70 procent av landets läkare vägra att utföra aborter.
I takt med att dessa rättigheter nedmonteras undermineras också kvinnors möjligheter att ta makten över sin egen ekonomi och ytterst sitt eget liv.
Respekten för och skyddet av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter är avgörande för att uppnå ett jämställt samhälle. Riskabla aborter leder till sjukdom, kroniska skador för kvinnan och ofta död.
För oss har rätten till fri och säker abort därför alltid varit en grundläggande mänsklig rättighet och borde vara en del av EU:s medborgerliga fri- och rättigheter. Alla ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp.
I takt med att dessa rättigheter nedmonteras undermineras också kvinnors möjligheter att ta makten över sin egen ekonomi och ytterst sitt eget liv.
Talande nog är löneklyftan mellan mäns och kvinnors löner i EU fortfarande 16 procent. Pensionsklyftan är 40 procent. Detta trots att det i mer än 60 år, ända sedan 1957, står inskrivet i EU:s fördrag att det könsbaserade lönegapet ska bekämpas och att jämställdhet är en grundläggande rättighet.
Rätten till lika lön för lika arbete är fortfarande en kamp, varje dag i varje EU-land. Arbetet med jämställdhet är kantat av många tuffa politiska strider.
Ett jämställt Europa kräver flera samverkande åtgärder, något som vi socialdemokrater och S-kvinnor dagligen arbetar med på olika nivåer. Inte minst måste vi säkra rätten till heltid. Dagens exkludering från arbetsmarknaden kostar en kvinna mellan 1,2 och 2 miljoner euro under en livstid.
År 2013 innebar det sammanlagt 270 miljarder förlorade euro i skatteintäkter.
Om inget annat borde detta vara ett argument för jämställdhet för även de mest hårdföra marknadsliberaler att förstå, i Sverige såväl som i övriga Europa.
Anna Hedh (S) är Europaparlamentariker
Lena Josefsson (S) är ordförande för S-kvinnor i Stockholm stad
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
