Hanif Jafari är chockad att endast Sverigedemokraterna var representerade som nämndemän. Foto: Privat & Johan Wingborg.

Asyl Nämndemännen gick emot juristdomaren i ett fall i Migrationsdomstolen och nu riskerar afghanske Hanif Jafari utvisning. Alla tre nämndemän har nominerats av Sverigedemokraterna, vilket Jafari och hans advokat ställer sig kritiska till.

– Det känns som att jag inte hade någon chans att vinna, säger Hanif Jafari.

Hanif Jafari kom till Sverige 2013 efter att ha flytt till Europa från Afghanistan som 15-åring. Han har ett arbete och är integrerad i det svenska samhället med vänner och vanor. Trots detta har han inte fått uppehållstillstånd. I mars nekades hans överklagande av Migrationsverkets beslut och nu riskerar han utvisning.

– Jag blev jätteledsen och besviken. Men också chockad att alla tre nämndemän tillhör Sverigedemokraterna. Jag hade inte förväntat mig det i ett modernt land som Sverige. Det känns som att jag inte hade någon chans att vinna, säger Hanif Jafari.

Nämndemän är med och dömer i olika mål tillsammans med en juristdomare. Syftet med systemet är att bidra med insyn i domstolen men också att de ska bidra med andra perspektiv. En nämndeman nomineras via politiska partier, men uppdraget är opolitiskt.

Emelie Hillert. Foto: Process Advokatbyrå

 

I domen framgår det att rådmannen, som är den juridiskt utbildade domaren, ansåg att Hanif Jafari skulle beviljas asyl. Det var de tre nämndemännen, som alla är  från Sverigedemokraterna, som ansåg att överklagandet skulle nekas. Emelie Hillert har varit Hanif Jafaris advokat sedan förra hösten och menar att det är väldigt ovanligt att nämndemännen tillsammans röstar ner rådmannen. Hon anser också att det är anmärkningsvärt att de alla tre är Sverigedemokrater.

– Domstolen ska vara opartisk. Rättegången ska vara rättvis. Det känns inte som att man lever upp till en opartisk sammansättning på rätten när man har tre nämndemän från detta parti. I lagen om allmänna förvaltningsdomstolar står det att sammansättningen av nämndemannakåren ska vara allsidig utifrån kön, yrke, etnicitet och så vidare. Frågan är hur det där tillgodoses i praktiken i det enskilda ärendet. Det har uppenbarligen inte tillgodosetts i det här målet, säger Emelie Hillert.

Kritiserat system

Nämndemanssystemet har fått kritik vid flera tillfällen genom åren. Senast i mars skrev Institutionen för mänskliga rättigheter en skrivelse till justitiedepartementet och uppmanade till en utredning av hur en ny rekryteringsmodell skulle kunna se ut. De anser att dagens modell gör det svårt att säkerställa opartiskhet och obereonde.

– Europadomstolen har gett Sverige kritik vid flera tillfällen just kring att även lekmannadomare, alltså även de som är politiskt valda, måste vara opartiska. Och det kan ifrågasättas om man kan vara opartisk i en fråga där partiet man representerar har en så tydlig åsikt, säger Emelie Hillert.

Under 2015 gjordes en studie om hur partitillhörighet hos nämndemännen påverkat utfall i asyldomar. Den visade att sannolikheten för att få bifall i ett asylärende ökar om en nämndeman från Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Kristdemokraterna deltar. Sannolikheten sjunker dock om en nämndeman är från Sverigedemokraterna.

Hur tre Sverigedemokrater kan komma att sitta i samma nämnd vet inte Emelie Hillert. Nämndemän schemaläggs av domstolarna, i Förvaltningsdomstolens fall halvårsvis. De flesta tjänstgör en gång var tredje vecka.

Förvaltningsrätten i Göteborg, som där migrationsdomstolen , svarar via mejl att de inte lagrar uppgifter om nämndemäns politiska tillhörighet:

“Även om nämndemän nomineras av politiska partier, så är utförandet av uppdraget opolitiskt. Det innebär att nämndemän inte får driva politiska åsikter i domstolen och inte låta sig påverkas av personliga värderingar. Precis som juristdomare måste de alltid följa gällande lagstiftning och vara objektiva. Det är inte tillåtet att bära politiska eller religiösa symboler. Vi lagrar heller inga uppgifter gällande partitillhörighet då vi utgår från att nämndemännen förhåller sig till gällande regler.”

En av de aktuella nämndemännen är Ludvig Andersson som är regionpolitiker för SD i Halland. Han är aktiv på den sociala plattformen X (föredetta Twitter) och delar och skriver mycket om just migrationspolitik. Bland annat har han delat detta inlägg om just afghaner:

 

– Gör man uttalanden i sociala medier om att kriminella afghaner ska skickas hem eller att massinvandring slår sönder gemenskapen, då är det väldigt svårt att tro att samma person sedan är helt opartisk i ett ärende som rör en afghansk flykting, säger Emelie Hillert.

“Jag skulle inte överleva där”

Hanif Jafari är hazar, en folkgrupp som både talibanerna och IS har förtryckt i Afghanistan. Han är dessutom numera ateist och menar att han integrerats så pass att han skulle ha svårt att återanpassa sig till ett liv i Afghanistan.

– Om tre av tre nämndemän är SD:are är det typ noll chans att vinna målet om man är invandrare, anser jag. Det är ju dessutom väldigt konstigt att alla tre går emot den enda juridiskt utbildade domaren som ansåg att jag har asylskäl och borde få uppehållstillstånd, säger han.

Hanif Jafari har överklagat domen, men det är svårt att säga om det kommer att ändra något. Som det är nu är han mest ledsen över beskedet och orolig för framtiden.

– Att åka tillbaka till Afghanistan är uteslutet. Jag skulle inte överleva där, jag vet inte vad jag ska göra.

Dagens Arena har sökt Ludvig Andersson men utan framgång.