Genrebild.

Välfärd Vårdföretaget Furuhöjden med uppdrag inom region Stockholm hotar anställda att betala sex månadslöner eller mer om de lämnar ut information om företaget. Anställda som Dagens Arena har pratat med är rädda för att berätta om problem och känner att arbetsgivaren tystar dem.

Vårdföretaget Furuhöjden AB erbjuder rehabilitering för patienter som vårdats för till exempel neurologiska skador eller cancer och är verksamt i norra Stockholm. De ungefär 100 anställda är läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, psykolog, kurator, dietist och även kockar och administrativ personal.

Dagens Arena har tagit del av ett avtal om tystnadsplikt som medarbetare får skriva på när de anställs. Enligt avtalet får arbetstagare inte lämna ut ”konfidentiell information” till utomstående eller massmedia. Med ”konfidentiell information” menar de uppgifter från verksamhet som kan skada arbetsgivaren om någon utomstående tar del av dem, står det i avtalet.

”Vi har munkavle”

En anställd som bryter mot tystnadsplikten blir enligt avtalet skyldig att betala sex månadslöner eller mer i vite till arbetsgivare, beroende på hur allvarlig skada arbetsgivaren tycker att avtalsbrottet inneburit. Det står också att avtalet gäller även efter att anställningen avslutats.

Tidigare anställda som Dagens Arena har pratat med uppfattar avtalet som att de inte får prata om vad som sker på arbetsplatsen.

– Vi har munkavle på oss, det finns ett hot om ekonomiska straff för oss om vi tipsar om något som inte funkar, säger en tidigare anställd.

Nämner inte meddelarfrihet

Men att företaget har rätt att lägga munkavle på anställda och kräva dem på vite stämmer inte.

– Det som också borde framgå i avtalet är att det finns meddelarfrihet för anställda på privata företag inom vård, skola och omsorg där det står att man kan lämna mer information till massmedia. Det blir missvisande att inte upplysa om det, säger Vilhelm Persson, docent i offentlig rätt vid Lund universitet.

Även visselblåsarlagen ger anställda rätt att utan risk för repressalier lämna uppgifter om missförhållanden på arbetsplatsen och till myndigheter. Det framgår inte heller i förtagets avtal om tystnadsplikt.

VD:n “Det är ett standardavtal”

Ewa Einerth, vd för Furuhöjden, vill inte bli intervjuad, men svarar på frågor skriftligt. Alla som anställs vid Furuhöjden måste skriva på sekretessförbindelsen, som hon menar är ett “standardavtal”.

– Det syftar till att skydda företagshemligheter och känslig information. Det har ingenting att göra med lagen om meddelarskydd eller visselblåsarlagen.

Varför skriver ni inte i ert sekretessavtal att medarbetare har meddelarfrihet, nu tror anställda att de kommer att få betala höga belopp om de delar information?

– Vid nyanställningar informerar vi om vad sekretessförbindelsen innebär. Men det kan vara lämpligt att också hänvisa till annan lagstiftning – det kommer vi att se över, skriver Ewa Einerth.

I avtalet tar företaget även upp patientsekretessen som måste följas strikt. Men det strikta förhållningssättet gäller inte andra känsliga frågor, enligt Vilhelm Persson, docent i offentlig rätt.

– Mycket annat får man lämna ut även om det är hemligt, säger han.

Håller inte i domstol

Att straffa anställda med vite på sex månadslöner eller mer är oskäligt, menar Birgitta Nyström, professor vid affärsrättsligt centrum på Lunds universitet.

– Det skulle inte hålla i domstol. Det förekommer väldigt mycket sådana här klausuler som arbetsgivare hittar på, säger hon.

Handlar det mer om att skrämmas?

– Ja, så är det nog, om är man i situationen att man vill ha ett arbete så kanske man skriver på vad som helst.

”Skrivet av en amatör”

Det finns liknande fall som har prövats i domstol, enligt Birgitta Nyström.

– Då har det prövats som oskäliga avtalsvillkor och vitesbelopp har jämkats och satts ner.

Ewa Einert, vd på Furuhöjden, anser att vad som är skäligt ska avgöras utifrån omständigheterna. Hon skriver också att: “Vi kommer som sagt att se över vårt avtal.”

Ni finansieras av skattemedel, tycker du att ni har ni något ansvar för att främja transparens och öppenhet?

– Självklart. Vi upplever att vi har en god stämning på arbetsplatsen och en hög nöjdhet bland våra medarbetare. Att vi i vårt ledarskap främjar transparens och öppenhet med olika aktiviteter tillsammans med medarbetarna är en naturlig del av vårt arbete, skriver hon.

Det är inte olagligt för privata företag att teckna den här sortens avtal eftersom det råder avtalsfrihet. I vissa situationer kan avtal om tystnadsplikt vara befogade. Men då måste avtalet ta hänsyn till vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter en anställd har. Det gör inte Furuhöjden då alla som anställs måste skriva på sekretessförbindelsen.

– Det här är skrivet av en amatör. Det är svårt att förstå vad som gäller, säger Birgitta Nyström.