Sjukförsäkring I vår ska den statliga utredningen ”Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering” presenteras. Dagens Arena kan redan nu berätta att utredarna kommer att ha som mål att häva de ändringar som gjordes 2020–2022 och återgå till mer restriktiva regler.
2020 påbörjades ett antal ändringar i sjukförsäkringens regelverk som lagstadgades 2021-2022. Exempelvis mjukades den skarpa gränsen vid 180 dagar upp och vid utförsäkring var handläggaren tvungen att ge ett konkret exempel på vilket arbete den sjukskrivne kan arbeta med.
Den dåvarande regeringen tillsatte 2022 en statlig utredning som skulle utvärdera hur dessa ändringar har fungerat. Men när det blev regeringsskifte ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes 2023. Fokus i utvärderingen ska nu mer ligga på att utreda hur många som återgår till arbete och hur lång tid det tar.
Enligt Dagens Arenas källor kommer utredningen ge förslag som syftar till att sjukförsäkringssystemet i stort ska återgå till 2019 års regelverk. Dagens Arena har även tagit del av en intern presentation som utredarna gjort där de bland annat delger sina preliminära bedömningar. Presentationen är från december 2023 och där framgår att utredarna vill att de flesta ändringar som implementerats ska tas bort.
En person Dagens Arena pratat med, som har insikt i sjukförsäkringssystemet och i utredningen, menar att förslagen är oroande eftersom det gamla systemet inte funkade.
– Syftet att få människor tillbaka till arbete fungerade inte. De blev fattiga istället och fick försöka hitta andra sätt att försörja sig.
Sjukförsäkringens ändringar
Handläggningen för sjukförsäkringen har de senaste 15 åren styrts mycket av något som kallas rehabiliteringskedjan. Det innebär att det blir svårare att få ersättning ju längre man varit sjuk. Hållpunkterna är 30 dagar, 90 dagar och 180 dagar. Denna modell ledde till att många blev utförsäkrade vid 180-dagarsgränsen. Något som enligt kritiker skedde på lös grund. Detta då den sjukskrivnes arbetsförmåga ställdes mot ett ”normalt förekommande arbete”. Vad det arbetet skulle vara behövde inte specificeras.
2020–2022 gjordes, efter mycket kritik över hur sjukförsäkringssystemet såg ut, ändringar i lagstiftningen. Från och med ändringarna behövde det i avslaget specificeras vilket arbete som den tidigare sjukskrivna skulle kunna ta. Detta, i kombination med att man gjort det lättare att få den hårdare bedömningen vid 180 dagar uppskjuten, har gjort att antalet avslag vid 180-dagarsgränsen minskat drastiskt.
– Det är en sak att fråga hur många som är sjukskrivna i Sverige och en annan hur många som är sjuka eller arbetsföra. För det är inte säkert att grupperna överlappar varandra, det kan finnas massor av människor som är väldigt sjuka utan att vara sjukskrivna. Glappet mellan grupperna riskerar att bli större om systemet blir mindre flexibelt igen, säger en person Dagens Arena pratat med som arbetat länge med sjukförsäkringsfrågor.
Annan syn i frågan
Bytet av utredare har också bidragit till utredningens nya inriktning. Robert Sjunnebo, den första utredaren som tillsattes av dåvarande socialministern, har tidigare arbetat med sjukförsäkringar på LO-TCO Rättsskydd och uttalat sig positivt om en mer ”generös” sjukförsäkring. När en ny särskild utredare tillsattes blev Per Johansson, professor i statistik, anlitad. Han har haft annan hållning i sjukförsäkringsfrågan än Sjunnebo. Johansson menar att det inte ska löna sig att inte arbeta och är för en mer ”restriktiv” sjukförsäkring.
Att en särskild utredare har en tidigare känd åsikt i frågan de ska utreda är inte ovanligt. Speciellt i frågor som kan anses som ”heta” politiskt. Det säger en av personerna med insyn i utredningen som Dagens Arena pratat med.
– Förr var det vanligare att det var en utredningsgrupp, vilket gjorde det mer tidskrävande men kanske också mer objektivt.
Dagens Arena har pratat med flera personer med insyn i utredningen som anser att utredningen efter bytet av särskild utredare har skötts dåligt. Det har varit dålig stämning, men framförallt ska de som leder utredningen inte tagit till sig åsikter utifrån eller velat samarbeta med referensgruppen.
Bristande rehabilitering
Men de nya utredarna vill inte ändra allt. En sak de vill behålla är möjligheten för äldre att lättare få sjukersättning. Något som infördes för att motverka trenden att många gick i förtidspension, då sjukersättningen var svårt att få beviljat.
En person med insyn i sjukförsäkringsfrågan som Dagens Arena varit i kontakt med menar att det är troligt att regeringen lägger in de föreslagna ändringarna i nästa budget. Anledningen skulle i sådana fall vara att beslutet skulle gå mer obemärkt förbi än om det lades fram som ett enskilt förslag.
Överlag är de personer som Dagens Arena pratat med kritiska mot hur sjukförsäkringssystemet fungerar idag. De anser i stort att de ändringar som gjordes av förra regeringen var positiva, men att mer genomgripande förändringar borde genomförts.
Kan bli en del av budgeten
En av de personer Dagens Arena pratat med berättar att tanken med rehabiliteringskedjan var att den skulle innehålla just rehabilitering i processen. I stället handlade det nästan enbart om att prata med arbetsgivare om när den sjukskrivne kunde återgå till arbetet. Men med de förändringar som genomfördes 2020–2022 har mer fokus lagts på rehabilitering. Nu befarar personen att den mer aktiva handläggningen kommer att försvinna och att de sjukskrivna kommer att hamna i samma situation som innan förändringarna genomfördes.
– De sjukskrivna har behövt ta fullt ansvar för sin rehabilitering själv. En studie från 2018 visade att en tredjedel av dem som blev utförsäkrade blev sjukskrivna igen efter ett år. Då har man ju missat att rehabilitera personen.
Utredningen skulle till en början överlämnas till regeringen den 1 mars, men det har nu ändrats till 2 april.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
