Den privata vården domineras i dag av kvinnliga företagare. Vänsterpartiets hot om vinstförbud är en jämställdhetsfråga, skriver Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna.

När retoriken möter verkligheten blir det ibland besvärligt. Som när Vänsterpartiet bygger sitt huvudnummer i valet på tron att den privat drivna vården består av riskkapitalägda storbolag, och plötsligt upptäcker att den domineras av småföretag, ofta ägda och drivna av vårdens kvinnor.

Visst finns det stora vårdföretag som ägs av riskkapitalbolag. Men de dominerar inte. 100 000 av den privata vårdens medarbetare finns i andra företag. Minst 40 procent av deras VD:ar är kvinnor – en andel som är ungefär lika oavsett storlek på företagen.

Andelen kvinnliga VD:ar i vår bransch överträffar övriga näringslivet med råge. Ändå är andelen för liten. I en sektor där kvinnor dominerar bör de också dominera bland dem som leder och utvecklar verksamheten. Långsiktiga villkor, konkurrensneutral ersättning och betydligt mindre jantelag är måsten för att fler kvinnliga entreprenörer ska kunna ta steget från offentlig sektor till näringslivet.

Är detta en jämställdhetsfråga? Om man anser att det är ett problem att företagsledningar i Sverige domineras av män så är det absolut det. Och jag förstår ju av Ulla Anderssons artikel att hon faktiskt tycker det. Annars skulle hon ju inte göra ett stort nummer av att de riskkapitalägda bolagens ledningar domineras av män.

Att männen dominerar där beror förstås på att övriga näringslivets traditionella, ojämställda struktur tar över när företagen blir riktigt stora. Det kan bara motverkas om vi får betydligt fler kvinnliga företagsledare som kan nysta upp de manliga nätverken. Och ett självklart sätt att få fler kvinnor med företagarerfarenhet är att uppmuntra företagande inom kvinnodominerade sektorer.

I sammanhanget är det en poäng att påminna om varifrån Svenskt Näringsliv nu hämtar sin nya VD. Visserligen är det andra gången i historien det svenska näringslivet kommer att företrädas av en kvinna, men det är första gången hon hämtas från vårdbranschen, med ledarmeriter från såväl privat som offentlig sektor. Carola Lemne kommer att få många efterföljare, som tar med sig erfarenheterna från vården in i det övriga näringslivet.

Hur svårt Vänsterpartiet har att klara debatten om och med vårdens kvinnliga företagare avslöjar Ulla Andersson i en halsbrytande passus i artikeln: ”I själva verket har små välfärdsföretag som idag kämpar för sin överlevnad mindre att frukta för Vänsterpartiets välfärdsmodell än för den situation de framhärdar i idag…

Det är det mest bedrägliga uttalande jag sett från en svensk politiker på mycket, mycket länge. Vänsterpartiet vill helt stoppa vinstutdelning, något som är nödvändigt för varje småföretagare. Möjligheten till vinstudelning är en möjlighet för ägaren att skjuta upp sin lön tills hon ser att alla andra kostnader täcks. Möjligheten till vinstutdelning gör att företaget kan locka till sig andra investerare, som är villiga att ta risken med utsikten att få avkastning på pengarna om företaget lyckas.

Detta vet varje småföretagare, manlig som kvinnlig. Oavsett bransch. Det är därför ingen tillfällighet att det vanliga aktiebolaget är den modell som snart sagt alla nyföretagare inom vård och omsorg väljer. Mitt i det risktagande som en företagsstart innebär är aktiebolaget en relativt trygg, långsiktig och av omvärlden respekterad lösning.

Vänsterpartiet må framhärda i sitt motstånd mot vinstdrivande företag i välfärden. Men kom inte och påstå att det är något som skulle gynna vårdens kvinnliga företagare. Det är helt enkelt inte sant.

Håkan Tenelius

Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna