LEDARE I valrörelsen 2014 lovade SD att stoppa vinstjakten gjorde de en helomvändning. Valet i höst handlar om välfärden. Och om två tydliga alternativ.

I onsdags fick Stefan Lövfen (S) äntligen möta Jimmie Åkesson (SD) i en duell. Det är utmärkt att duellen handlade om valets viktigaste fråga: välfärden. Nu klarnar alternativen.

Välfärden står inför enorma utmaningar. Fram till 2030 kommer det att behöva anställas ytterligare 260 000 personer inom barn- och äldreomsorgen, i skolan och i sjukvården. Sverige måste investera i välfärden. Framförallt måste personalen få bättre villkor, för att fler ska vilja och kunna stanna kvar, och för att fler ska välja att bli välfärdsarbetare i framtiden.

Det är en tuff utmaning, och det finns inga enkla svar. Men några saker vet vi: det går inte att kombinera investeringar i välfärden med massiva skattesänkningar. Dessutom måste välfärdens resurser gå till det de är avsedda för: läckaget till riskkapitalisterna måste stoppas. Bara under 2015 motsvarade övervinsterna kostnaden för att anställa 10 000 undersköterskor.

Det är inte mycket som hinner bli sagt på en kort duell i tv. Men ingen tittare kunde missa att Sverigedemokraterna har valt sida.

SD väljer skattesänkningar framför investeringar i välfärden, och när riksdagen ska rösta om ett vinsttak i skolan och omsorgen den 7 juni kommer Sverigedemokraterna att svika sina väljare och rösta med Alliansen.

Men ingen tittare kunde missa att Sverigedemokraterna har valt sida.

I valrörelsen 2014 lovade SD att stoppa vinstjakten. Sedan gjorde de en helomvändning, Som Dagens Industri avslöjat har det bakom kulisserna lobbats flitigt, inte minst av Kunskapsskolans Peje Emilsson och hans PR-byrå Kreab.*

Som SD-avhopparen Jeff Ahl konstaterade i Aftonbladet i mars i år: »Det har sprungit runt riskkapitalister i våra korridorer som fått påverka partiets inriktning.«

En av väljarnas viktigaste frågor inför valet 2018 är vården. Där har SD förvandlats till ett stödparti till Alliansen. Det är särskilt tydligt i Stockholms läns landsting, där de bidragit till ett gigantiskt privatiseringsexperiment.

Stockholms vårdvalssystem har ökat kostnaderna och minskat jämlikheten. Systemet har gynnat både patienter och läkare i höginkomstområden på Östermalm och i Täby. Vårdvalen har gjort det mer lönsamt för läkare att behandla patienter på privata kliniker istället för på sjukhus.

När sjukhusen dräneras på läkare blir det allt svårare för dem som är kvar att hinna med att utbilda nya läkare. Det ultimata priset för läkarbristen och upptrissade läkarlöner betalas av glesbygdens kommuner och landsting som får betala astronomiska summor för hyrläkare.

När den röd-gröna regeringen försökte stoppa det obligatoriska vårdvalet i primärvården röstade SD med Alliansen och förslaget föll. Socialdemokraterna går till val på att öka statsbidragen till kommunerna med minst 20 miljarder kronor till 2022.

SD:s alternativ finns i tydliga tabeller i deras budgetförslag. (Motion till riksdagen 2017/18:2487 av Oscar Sjöstedt m fl (SD). Inom utgiftsområde 25 post 1:1 föreslår de minskad kommunalekonomisk utjämning med 18 miljarder kr 2018, 31 miljarder 2019 och hela 37 miljarder 2020.

Istället för statsbidrag ber de kommunerna höja skatten. Det är fel väg: undersköterskan betalar lika mycket kommunalskatt som företagsledaren. Och att ytterligare höja skatten är knappast ett alternativ för de låginkomstkommuner som skulle drabbas värst av nedskärningarna.

Valet i höst handlar om välfärden. Och om två tydliga alternativ.

*Denna del av inlägget är korrigerad och uppdaterad den 4 juni.