Rebecka Hedström och Sara Martinsson Bild: Märtha Thisner, Lina Thomsgård och Alfons Karabuda Bild: Kjell Holmstrand
Rebecka Hedström och Sara Martinsson Bild: Märtha Thisner, Lina Thomsgård och Alfons Karabuda Bild: Kjell Holmstrand

Skapelsen har visat att det VISST är möjligt att hitta en annan historia i musikbranschen – nu är det alla andra branschers tur, skriver Alfons Karabuda, Lina Thomsgård, Rebecka Hedström och Sara Martinsson, SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare.

Musikhistorien är skriven av män för män, sägs det. På sistone har röster höjts för att vi bör låta skolböckernas vita, manliga historia vara som den är, då försök att belysa något annat skulle vara historieförfalskning.

När Dagens Nyheter undersökte jämställdheten i svenska skolböcker i historia var resultatet anmärkningsvärt. Av de personer som nämns vid namn i denna litteratur är inte mer än 13 procent kvinnor. På samma tidnings ledarsida kommenterade Amanda Björkman genomgången med att den visserligen var deprimerande läsning, men att vi bör låta böckerna vara eftersom ”historieböcker ska spegla historien, inte hur vi – utifrån dagens moderna genusglasögon – önskar att den hade sett ut.”

Musikens historia är likadan. Normbrytarna har funnits där, men vi känner inte till dem eftersom deras prestationer inte har värderats. Från Anna Magdalena Bach som tros ha legat bakom flera av maken Johann Sebastians historiska milstolpar till Aretha Franklin som när hon slog igenom på 1960-talet aldrig fick samma banbrytarstatus som The Beatles eller Bob Dylan, trots att hennes röstvirtuositet blev stilbildande för hela musikvärlden. Vi har haft ett klimat som lyft fram och hyllat en viss typ av musikskapare, som varit bra på vissa saker men som kanske framför allt har sett ut på ett visst sätt.

När mångfaldsprojektet SKAP 2014 startade Skapelsen var syftet att vända på de etablerade perspektiven. Vi har tillsammans med alla dem som via sociala medier engagerat sig i vårt projekt visat att musikhistorien inte är statisk, utan något subjektivt vi kan välja att betrakta ur nya vinklar.

Vi är övertygade om att samma arbete skulle vara möjligt att göra på många andra områden, och att en jämställd historia inte handlar om att förändra historien som sådan, utan om att förändra historieskrivningen.

I år blickar SKAP ett decennium framåt under temat ”SKAP 2025”. Vi tror att om vi även i framtiden vill ha ett spännande, framgångsrikt och mångfacetterat musiklandskap måste vi redan i dag satsa på jämställdhet och mångfald. I detta ingår bland annat att ge utrymme till nya berättelser. Därför kommer Skapelsen självklart att fortsätta lyfta fram bortglömda historiska skapare, men även se till att ge plats för framtiden. I nya säsongen av podcasten Skaparna kommer lyssnarna att möta några av skaparna av framtidens musiklandskap.

Vad vi kan vara helt säkra på är att den musik som skrivs i dag är historia i morgon. Nu är vår önskan att hela Sveriges musikliv ska samlas kring en gemensam målbild av hur den historien ska se ut. Och att fler aktörer ska våga ta tag i historieskrivningen i sina branscher, för en annan framtid inte bara i musiken utan för samhället i stort.

Alfons Karabuda, ordförande SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare
Lina Thomsgård, projektledare Skapelsen
Rebecka Hedström och Sara Martinsson, podcasten Skaparna