Bild: Stefan Bladh

Klyftorna inom gruppen pensionärer är stora och växande. Särskilt de äldsta kvinnliga pensionärerna lever på oskäligt låga pensioner. Det skriver Curt Persson, PRO.

Det finns de som borde störa, men sällan gör det: De äldsta kvinnliga pensionärerna som lever på oskäligt låga pensioner. I en ny rapport visar PRO hur den ekonomiska situationen ser ut för hundratusentals kvinnor i Sverige – i dag.

PRO har tidigare visat hur pensionärer tappar ekonomiskt i relation till de som arbetar. Detta beror på jobbskatteavdragen, men också på pensionssystemets utformning. Klyftorna mellan de som jobbar och de som har jobbat ökar kraftigt. Om en löntagare och pensionär för åtta år sedan båda tjänande 14 000 kronor så har löntagaren idag 17 600 kronor. Pensionären har fortfarande 14 000 kronor.

Klyftorna inom gruppen pensionärer är stora och växande. De yngre pensionärerna har bättre ekonomi än de äldre. De som i yrkeslivet haft höga inkomster har bättre pensioner än dem som har varit låginkomsttagare. Och män har betydligt bättre pension än kvinnor.

I Sverige finns drygt 1,8 miljoner pensionärer. Män har en snittinkomst på 18 750 kronor per månad och kvinnor har 12 700 kronor – det vill säga hela 6 000 kronor lägre per månad än männen.

Detta är genomsnittet. Delar vi upp de kvinnliga pensionärerna i olika grupper och ser på hur de ensamståendes och de allra äldstas pensioner ser ut blir bilden än mer skrämmande. Stora grupper kvinnor runt om i landet lever på mycket knappa resurser. Bilden förbättras något av bostadstilläggen, men antalet fattiga pensionärer är många.

I Sverige finns 205 000 pensionärer som hamnar under EU:s fattigdomsgräns för Sverige som ligger på 10 800 kronor före skatt. 70 procent av dessa är kvinnor – det vill säga 140 000 kvinnor.

Så länge man är två – och kan dela på utgifter och kostnader går det ofta bra.

Men 60 procent av de kvinnliga pensionärerna är ensamstående. Och i åldersgruppen 85 år och äldre lever 80 procent i singelhushåll.

En fråga som absolut måste ställas är om det svenska pensionssystemet verkligen är så hållbart som man påstod när det konstruerades på 1990-talet. Ja, möjligtvis ur ett systemperspektiv – det kan hantera demografiska och ekonomiska förändringar. Men för de enskilda pensionärer som i dag lever under fattigdomsgränsen och som drabbas av att pensionerna går upp och ner mellan åren är inte pensionssystemet hållbart.

Den grupp kvinnor som har de riktigt låga pensionerna är de äldre kvinnorna. Blir situationen bättre framöver? Pensionerna för kommande generationer spås sjunka generellt, och bedömningar visar att stora grupper kan komma att få oroande låga pensioner. Om några decennier när deltidsarbetande kvinnor och utlandsfödda kvinnor med få yrkesverksamma år når pensionsåldern riskerar vi att få stora grupper som i praktiken får så låga pensioner att de inte går att leva på.

Det finns skäl för kvinnor att vara oroliga för sin ekonomi på äldre dar. Och det är det många som är. En Sifo-undersökning visar att nästan varannan person över 55 år att de förväntar sig en pension som blir för liten för att räcka till ett bra liv som pensionär. Och mest bekymrade är kvinnor, där 62 procent tvivlar på sin livskvalitet som blivande pensionärer.

PRO menar att pensionssystemet i grunden måste garantera en acceptabel levnadsnivå. Det saknas politiskt mod att ta tag i frågan om de lägsta pensionerna. Det inte finns en enkel lösning, men de politiska partierna måste börja prata om situationen för hundratusentals kvinnor i Sverige i dag. Nu.

Curt Persson, ordförande PRO