Lena Micko
Lena Micko

Hoten mot demokratin Vi behöver en lagstiftning, som gör hot, hat och våld mot folkvalda till de brott de faktiskt är. Och det brådskar, skriver Lena Micko (S), ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Dagens Arenas serie Hoten mot demokratin.

När över hälften av landets kommunstyrelseordförande svarar att de utsatts för hot, våld eller trakasserier de senaste tre åren, så gör det mig mycket upprörd. Politiker ska aldrig behöva mötas av attityden att det är något vi får tåla. Uppdraget som politiker bygger på att vi ska kunna, vilja och våga engagera oss.

Jag möter folkvalda från olika partier i Sverige, som regelbundet möter hat, hot och trakasserier. När tidningen Dagens Samhälle presenterar nya siffror över antalet politiker som utsatts, så bekräftar det den bild som SKL har sedan tidigare undersökningar bland kommuner, landsting och regioner.

Ju mer närvarande och tillgängliga vi är för kommunikation och dialog, desto vanligare och grövre blir tyvärr hoten.

Ibland får folkvalda politiker vara symboler för impopulära beslut i kommuner, landsting och riksdag. Ibland riktas hatet och hoten mot dem som individer – bara för att de har tagit på sig uppdraget att driva vårt samhälle framåt.

Vi behöver visa tydligt och öppet vad som pågår. Rättsliga processer mot individer som trakasserar politiker är viktiga.

Och det är nödvändigt att alla vi som är förtroendevalda berättar vad vi har varit med om och också anmäler det.

Det är ett allvarligt hot mot demokratin om vi som är valda till slut kanske inte vågar stå upp för vad som är rätt.

De som systematiskt hotar och hatar vill precis just det: åstadkomma sprickor för att sedan ersätta vårt demokratiska samhälle med något annat.

Vi politiker är allt mer aktiva och tillgängliga på Facebook, Twitter och andra sociala kanaler för att möta människor.

Och ju mer närvarande och tillgängliga vi är för kommunikation och dialog, desto vanligare och grövre blir tyvärr hoten.

Stämningen piskas lätt upp i sociala medier och tar sig ibland också fysiska uttryck.

Vi kan arbeta hårt och målmedvetet med att förändra attityder och kultur. Vi kan använda utbildningssystemet, både grund- och gymnasieskolan och utbildningspaket för medborgare.

Och vi kan öka den fysiska och virala säkerheten kring förtroendevalda, så att det blir svårare för dem som hotar och hatar.

Men det måste även finnas en lagstiftning som medför kännbara straff för hot och våld mot förtroendevalda.

Det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda behöver stärkas inte minst för att visa att samhället ser allvarligt på och prioriterar brott mot våra folkvalda.

Vår demokrati behöver en lag som skyddar uppdraget oavsett vem brottet riktar sig mot.

Utredningar har lagt fram förslag till en reglering, som skulle rikta sig mot det demokratiska uppdraget, istället för att vara knuten till politiker som individer.

Förslagen har sina brister, men fördelarna med en sådan lagstiftning överväger.

Mitt budskap till regeringen är tydligt: vår demokrati behöver en lagstiftning som stärker skyddet för det demokratiska intresset, oavsett vem brottet riktar sig mot.

I över tio år har SKL försökt få regeringen att skärpa lagstiftningen och kravet kvarstår. Det är därför mycket glädjande att justitieminister Morgan Johansson så sent som häromdagen sagt att ett arbete med en sådan lagstiftning pågår. Det är bra och det brådskar.

Skärpt lagstiftning behövs liksom ett kontinuerligt arbete för att öka kunskapen och förändra attityder. SKL jobbar nära kommuner och landsting för att ge stöd och råd till de politiker som valts till uppdrag på olika nivåer.

Med ekonomiskt stöd från regeringen, genomför vi under två år en satsning för att utveckla det systematiska arbetet med handlingsplaner och för att utbilda förtroendevalda.

Syftet är att var och en ska veta hur man förebygger och hanterar hot och hur man anmäler när man väl har drabbats. Intresset för utbildningarna är stort.

Om drygt ett år är det val. Politiker från många partier kommer att synas och höras extra mycket på gator och torg och i olika medier.

Hur fungerar vår demokrati om inte människor vågar ta politiska uppdrag och representera oss andra?

Svaret är dåligt. Därför behövs kunskap och mod att anmäla. Men det kräver också en lagstiftning, som gör hot, hat och våld mot politiska företrädare till de brott de faktiskt är. Hot mot demokratin ska alltid tas på största allvar.

Lena Micko, är ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Detta är avsnitt 17 i Dagens Arenas serie. Fler artiklar hittar du här: