Malin Nilsson

Värdlandsavtalet med Nato bör behandlas som en politisk fråga och föranleda breda konsultationer, skriver Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF.

Trots upprepade frågor från organisationer och enskilda debattörer har försvarsminister Peter Hultqvist inför onsdagens omröstning fortfarande inte rätat ut flera av de frågetecken som finns kring värdlandsavtalet med Nato.

Det förslag som regeringen lagt fram till riksdagen är fortsatt otydligt vad gäller kärnvapen på svenskt territorium.

Regeringen hänvisar till den nuvarande svenska politiska ståndpunkten om att kärnvapen inte ska tillåtas på svenskt mark. Den rådande politiska linjen är vi väl medvetna om. Men frågan gäller inte huruvida ett annat land kan tvinga Sverige att ha kärnvapen på vårt territorium. Frågan gäller vilka garantier vi har för att den politiska makten i framtiden inte kommer att säga ja till en sådan förfrågan?

Regeringen har inte lagt fram en tillräcklig analys om avtalets långsiktiga konsekvenser och har inte besvarat frågor om garantier mot kärnvapen på svenskt territorium. I stället har kritiken bemötts med avfärdanden från försvarsministerns sida.

I beredningen av värdlandsavtalet har det civila samhället med expertis inom fred, säkerhet och nedrustning inte bjudits in att delta i remisshanteringen av frågan, vilket görs på andra politikområden, exempelvis bistånd.

Flera förespråkare för värdlandsavtalet hänvisar till att det endast rör sig om en teknikalitet. Att avpolitisera en fråga är ett klassiskt sätt att undvika debatt. Om det inte är politik behövs ingen diskussion. Men trots detta är det tydligt att Sveriges relation till Nato väcker debatt och därför borde värdlandsavtalet behandlas som just en politisk fråga och föranleda breda konsultationer.

Kvinno- och fredsorganisationer som IKFF konsulteras ofta nationellt och internationellt, vårt deltagande beskrivs som viktigt för fred och utveckling. Men när det kommer till traditionell säkerhetspolitik är dörrarna betydligt mer stängda.

Sverige borde – i denna tid av ökade spänningar – investera i dialog, diplomati och andra strategier som bidrar till att förebygga en förvärrad situation. Upprustning är fel väg att gå.

Om vi vill ha fred, måste vi förbereda oss för fred. Vi vet att det finns delade meningar om värdlandsavtalet i riksdag och regering. Frågan är om det blir partipiskan, känslan av obesvarade frågor, eller principer om konfliktförebyggande och fred som väger tyngst på onsdag.

Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF