Pressbild: Johan Wingestad, ordförande KIF och Katarina Jönsson Norling, ordförande KRO
Pressbild: Johan Wingestad, ordförande KIF och Katarina Jönsson Norling, ordförande KRO

Kulturministern måste förmå ta striden i budgetförhandlingarna. Det menar Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare.

Ditt jobb börjar med en rivstart, Alice Bah Kuhnke (MP). Förväntningarna på dig är minst sagt ansenliga efter åtta år med en kulturminister som flera gånger betonat att hennes viktigaste bidrag till kulturen var regeringens skattesänkningar.

Den kulturpolitiska stafettpinnen är överlämnad och din första strid för kulturen handlar om pengar, den budgetproposition som håller på att ta form.

Resultatet av denna förhandling kommer i stort avgöra om du får något handlingsutrymme utöver att administrera den tidigare kulturministerns politik. Det borde du kunna få. Du har ett starkt stöd i såväl grundlagen som i regeringens valmanifest och ditt eget partis valplattform.

”Ett samhälle behöver inte bara ekonomisk tillväxt utan också demokratisk. För det behövs en fri och frispråkig kultur, fria konstnärer, poeter och public service.” Orden är från regeringsförklaringen som Stefan Löfven (S) läste i fredags.

I sitt valmanifest skriver MP: ”Kultur får individer och samhällen att växa. Kulturen är demokratifrämjande, och dessutom klimatsmart” och att ”Professionella kulturutövare ska ha möjlighet att leva av sitt skapande.”

För att kunna vara en fri konstnär måste man ha råd att vara konstnär. Vi tror inte att något parti i riksdagen vill att bara konstnärer som föds i kapitalstarka familjer ska gestalta vår samtid. Vi vill ha en mångfald av uttryck, drömmar och perspektiv.

Årets stora konstnärsenkät visar att 64 procent av Sveriges konstnärer har en taxerad månadsinkomst under 13 300 kronor. De låga inkomsterna får oroväckande konsekvenser för Sverige som konstnation. Konstnärerna lägger i dag mindre tid på sitt konstnärskap och mer tid på brödjobb vid sidan av den konstnärliga verksamheten än för sex år sedan.

Ett skäl till den här situationen är att Sveriges museum och konsthallar sällan betalar konstnärerna för sitt arbete. Bara en vecka före riksdagsvalet kom en ny rapport från Myndigheten från Kulturanalys som visar att endast 28 procent (!) av medverkande konstnärer vid svenska museer har fått avtalsenliga ersättningar under 2013.

Därför är det glädjande att MP vill tillföra resurser för att konstnärerna ska kunna få betalt för sitt arbete med utställningar och att S vill villkora statligt stöd till utställningsarrangörer med att konstnärer ska få avtalsenliga ersättningar (MU-avtalet). Staten måste styra upp en verksamhet som satt i system att tvinga konstnärer att arbeta gratis. Båda de här förslagen stöds av V.

I ett svårt parlamentariskt läge blir en central fråga om det finns en samsyn bland de politiska partierna om vilka utmaningar samhället står inför. Just inom bild- och formkonsten är partierna i stort sett överens om viktiga åtgärder. De tre rödgröna partierna och FP vill alla se en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten, ökade resurser till området och ett statligt direktiv för den offentliga konsten.

Men detta är långt ifrån tillräckligt för att skapa anständiga villkor för Sveriges konstnärer. Även MP:s förslag om att fler konstnärsstipendier ska bli skattepliktiga och pensionsgrundande samt höjd visningsersättning är centrala komponenter i arbetet för att skapa rimliga villkor inom konstlivet.

I sin senaste kulturbudgetmotion vill MP öka kulturbudgeten med 1,3 miljarder kronor, något som har stöd av flera tunga socialdemokrater. Under senaste halvåret har bland andra Marita Ulvskog, Carl Tham och Daniel Suhonen förespråkat ännu större ökningar än så av kulturbudgeten.

Vi hoppas, Alice, att du i pågående förhandlingar tar strid för konsten och kulturen. Det är först i budgetpropositionen som vi får se om regeringen tar orden på allvar, de som handlar om demokratisk tillväxt, fria konstnärer och jämlik och kostnadsfri tillgång till kulturella och mänskliga möten.

Ska regeringen lyckas uppnå denna vision och grundlagen (Regeringsformen 2 §) som säger att den kulturella välfärden är ett av tre mål för den offentliga verksamheten, behövs kraftfulla investeringar i kulturen.

Johan Wingestad, ordförande för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.
Katarina Jönsson Norling, riksordförande Konstnärernas Riksorganisation