Den nya majoriteten i SKL behöver se till att organisationen värnar sin särställning och inte blir ett organ för den majoritet som styr en given period, skriver David Liljekvist, socialdemokrat och socionom.

I förra veckan stod det klart att S, V och MP tillsammans kommer att ha majoritet i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta betyder att alliansens styre byts mot ett rödgrönt.

En majoritet i SKL är en förutsättning för att kunna lägga om kursen för Sverige. LO med Kommunal i spetsen driver nu på att heltid ska bli norm på arbetsmarknaden. Detta är angeläget både symboliskt och för att det sätter fokus på nödvändiga reformer för att stärka främst lågavlönade kvinnors ställning.

Det finns många angelägna frågor för SKL:s nya styrelse att ta sig an. Något som måste upp på dagordningen är att säkra SKL:s särskilda ställning. Det väsentliga inflytandet SKL har som remissinstans, förbund för samtliga kommuner och landsting samt förhandlingspartner för fackförbund och regering, innebär att SKL som politiskt styrd organisation måste värna sin särställning och inte tillåta sig att bli ett organ för den majoritet som styr en given period.

De gångna åren har vi tyvärr sett hur den SKL-ägda tidningen Dagens Samhälle blivit en megafon för alliansens politik och gått till försvar för bland annat riskkapitalister i välfärden. En tidning som alltså ägs av alla kommuner och landsting. Kritiken och debatten har varit hård.

Jag förespråkar inte att politiker ska gå in och styra en tidning, men det finns allvarliga problem med att en tidning som ägs av det offentliga och som distribueras till en stor del av landets politiker och höga chefer ensidigt försvarar en politisk linje och kampanjar mot dess kritiker. Diskussionen kring Dagens Samhälles roll och inriktning måste därför upp.

Vidare har SKL använts av den avgående politiska ledningen som kampanjorgan för alliansen. Allianspolitiker har genom SKL publicerat material som försvarar den politik alliansen drivit, utan att redogöra för sina egna intressen eller avvikande åsikter inom förbundet. Med titeln ”Ordförande SKL” har Anders Knape signerat en rad inlägg i samhällsdebatten och utifrån ett sken av objektivitet tillåtits att kommentera valrörelsen, utan att redogöra för sin politiska roll.

Andra rapporter och debattartiklar avfärdar kritiska inlägg om läget i välfärden och menar att de medborgare eller anställda som upplever att välfärden brister har fel och svartmålar verkligheten. Ibland har SKL och Svenskt Näringsliv gjort gemensam sak till försvar för skattesänkningar, riskkapital och privatiseringar.

Det är inte SKL:s funktion och har allvarligt påverkat förtroendet för SKL, vars lojalitet främst ska vara till sina medlemmar. Organisationen, med sin nyckelposition mellan regeringen och lokalpolitiken, måste agera för att värna den positionen och inte agera som regeringens förlängda arm. Därför bör den nya styrelsen ta ett stort ansvar för att säkra en tydlig skiljelinje mellan å ena sidan det politiska uppdraget som förbundets förtroendevalda har, och å andra sidan rådande regerings politiska vilja.

Detta för att tjänstemannautövandet inom SKL ska kunna agera utifrån de premisser som förbundet finns till för och för att se till att SKL:s särställning i Sverige säkerställs från att bli en politisk plattform för sittande majoritet.

Daniel Liljekvist, socialdemokrat och socionom