Alliansen satsar mer resurser på skolan än vad S någonsin har gjort. Den S-skola som tog sommarlov för åtta år sedan borde få ledigt för all framtid.

Regeringen satsar sju miljarder kronor mer på utbildning än vad som gjordes 2006. Därför blir det märkligt när Socialdemokraterna i olika sammanhang blandar ihop skattesänkningar med skolresultat. Skattesänkningar som trots ekonomiska krisår minskat utanförskapet, har fått fler i arbete och värnat välfärden.

När de elever som nu lämnade grundskolan gick på sommarlov hade de gått merparten av sin tid i en skola där alliansens reformer, som infördes 2011–2012, inte hunnit få genomslag. Vi vet att de eleverna har haft alldeles för mycket av ”eget arbete” och alldeles för litet av kunskapsuppföljningar och återkoppling på hur de ligger till.

Dessa elever fick sina första betyg i åttan och vill det sig riktigt illa har de inte fått det tidiga stöd och utmaningar de haft rätt till. Vi vet att den socialdemokratiska skolan gick på ett långt lov för åtta år sedan och vi hoppas att den inte återvänder.

Den förre skolministern Ibrahim Baylan (S) har nämligen också vaknat, om än alldeles för sent. Varför han och den regering han satt i inte agerade redan 2005 då Skolverket slog larm om de sjunkande skolresultaten i svensk skola är för mig en gåta, samtidigt som det var oansvarigt och oetiskt.

Nyfiken på Socialdemokraternas senaste utspel hittar jag på deras hemsida ett dokument som heter ”Skolan efter valseger” (140603) som sägs beskriva en konkret plan. Dokumentet är dock så torftigt att man häpnar.

Där finns tre mål som i och för sig ingen kan invända emot: att höja skolresultaten, öka jämlikheten i skolan och höja attraktiviteten i läraryrket. Men hur detta ska ske framgår inte. I övrigt innehåller nämligen dokumentet en hänvisning till skolutveckling i Ontario, vilket för säkerhets skull är beskrivet på engelska. Pinsamt är bara förnamnet. Det verkar som ordet HUR har försvunnit ur (S) ordlista.

När alliansregeringen tog över 2006 var situationen allvarlig och är det fortfarande. Redan under första mandatperioden förbereddes för vår tids största skolreformer. Reformer som i stort motsvarade vad Skolverket ville se genomförda. Under årens lopp har S anslutit sig till många av alliansregeringens reformer. Det är bra för långsiktigheten och för pedagogerna i skolan. I synnerhet som många skolor vittnar om att de nya styrdokumenten i form av skollag, kursplaner och läroplaner är bra, om än krävande, och då det är tydligt att ett omfattande implementeringsarbete pågår för fullt ute på skolorna.

Nu gäller det att vi politiker håller i reformerna. I samband med att Pisa-studien presenterades framhöll den utbildningsansvarige vid OECD att man får räkna med att det dröjer cirka fem år efter det att reformerna implementerades för att resultaten ska vända. Ett likalydande svar har getts av den S-märkta utredaren Thullberg. En vändning är därmed att vänta först efter 2016.

På min skolresa genom Sverige möter jag skolledare och lärare som arbetat hårt för att eleverna ska få den kunskap de har rätt till, i tid och utifrån höga förväntningar. De behöver få fortsätta detta arbete i lugn och ro.

Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i Östergötland, ledamot i utbildningsutskottet