T.h Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin
T.h Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin

SKOLKOMMISSIONEN Upp till 160 nya lärartjänster i vissa kommuner. Det kan bli resultatet av de extra sex miljarderna till skolan som regeringen utlovat fram till 2020, enligt beräkningar av Lärarnas riksförbund.

I mitten av september presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin en satsning från regeringen på sex miljarder kronor till skolan, som ska fördelas helt efter socioekonomiska faktorer såsom inkomst och utbildningsnivå i elevens familj, och bostadsområdets ekonomiska status.

Satsningen bygger på Skolkommissionens förslag om riktade statsbidrag för att utjämna ojämlikhet mellan olika skolor och elever.

Nu har Lärarnas riksförbund räknat på hur de här pengarna kommer att fördela sig mellan kommuner och län, och hur många lärartjänster de skulle räcka till på respektive plats.

I beräkningen utgår fackförbundet från en lärarlön på 35 000 kronor i månaden, med utgångspunkt från ett index över socioekonomiska faktorer från SCB.

Det visar sig att de kommuner som ligger sämst till på indexet, och som därmed skulle kompenseras allra mest ekonomiskt, skulle få en utökad lärarkår med 25 procent – förutsatt att de extra miljarderna går till att förstärka undervisning just genom fler lärare. Det är i alla fall vad Lärarnas riksförbund hoppas på, och har utgått från i sina beräkningar.

I toppen bland kommuner som gynnas av satsningen finns Ljusnarsberg, som skulle få 8 nya lärartjänster vilket motsvarar en ökning med en fjärdedel jämfört med lärarkåren i dag. Lessebo och Skinnskatteberg skulle bägge få 23 procent fler lärare, och på fjärde plats finns den lite större kommunen Katrineholm, som skulle få 20 procent fler lärare enligt beräkningen.

Borlänge hamnar på 15:e plats av kommuner som skulle kompenseras mest av de sex miljarderna. Där skulle lärartätheten öka med 18 procent. Söderhamn, på 20:e plats skulle få 17 procent fler lärare.

Men sett till antalet nya lärartjänster ligger Eskilstuna i topp; kommunen skulle få 162 nya lärare på heltid enligt beräkningen från Lärarnas riksförbund. Södertälje skulle få 157 nya lärartjänster och Botkyrka skulle få 129.

Uppdelat på län skulle Södermanlands län få störst ökning av lärartjänster, motsvarande 15 procent, följt av Västmanlands, Gävleborgs och Kronobergs län med en ökning på 14 procent vardera.

– Det behövs mer pengar i skolan, men det behövs också en större fördelning efter behov, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som välkomnar att godtyckligheten mellan olika kommuner kommer att minska med den här satsningen.

Åsa Fahlén ser i dag inga tydliga risker med att pengarna skulle gynna exempelvis privata friskolor som kan spara pengar genom mindre lärartäthet. Men hon säger samtidigt att regeringen ännu inte klargjort hur pengarna ska användas.

– När det gäller både fristående och kommunala skolor ska man ju få pengar utifrån sina elever och som ska gå till undervisning. Vi väntar på ett tydligare direktiv från regeringen om hur pengarna ska användas, så att pengarna inte går till annat än de är tänkta för, säger hon.

Hur ska man lyckas anställa 25 procent fler lärare i Ljusnarsberg, med den lärarbrist som redan finns?

– Det är klart att det här inte är någon quick fix. Man behöver jobba med olika delar för att locka fler att bli och stanna kvar som lärar. En del är löneläget, men det handlar också om arbetssituationen. Samtidigt är ju de här extra pengarna en möjlighet för huvudmännen att göra satsningar på att locka till sig lärare, säger Åsa Fahlén.

Varför har ni gjort den här beräkningen?

– Delvis för att vi ställer oss bakom Skolkommissionens förslag. Men också för att slå ett slag för att lärare gör skillnad – fler elever än idag måste få möta legitimerade lärare.

 

DE 10 KOMMUNER SOM SKULLE FÅ MEST PENGAR I FÖRHÅLLANDE TILL SIN STORLEK:

1. Ljusnarsberg
2. Lessebo
3. Skinnskatteberg
4. Katrineholm
5. Uppvidlinge
6. Filipstad
7. Tingsryd
8. Perstorp
9. Flen
10. Hylte

 

Källa: Lärarnas riksförbund