Aron Emilsson

Replik Ett av skälen till att vi kunnat ta plats i politiken är för att de traditionella politiska aktörerna kvävt debatten, bland annat rörande kultursyn. Socialdemokraterna tycks anse att det bara finns plats för det egna perspektivet i kulturpolitiken, skriver SD:s Aron Emilsson i ett svar till Lawen Redar och Mike Enocksson.

Oärlighet förstör en seriös och konstruktiv debatt. Lawen Redar bör vid det här laget hunnit sätta sig in den kulturpolitiska debatten. Det är således inte okunskap som är skälet till felaktigheterna i Redars och Mike Enockssons artikel. Deras ambition är att sprida lögner och rädsla.

Vad som ingår i kultur är en definitionsfråga, men det är ett smutsigt politiskt spel att hävda att vi sänker stödet till kulturen med en halv miljard jämfört med regeringen, när vår kulturbudget är nära 370 miljoner större. På en punkt ger vi dock skribenterna rätt – att vi har den mest utvecklade kulturpolitiken av partierna i opposition. I år är vår kulturpolitik också mer ambitiös än regeringens i kronor och ören. Det är dock inget självändamål för oss, vi prioriterar resurserna efter de behov som finns.

Det har länge varit en socialdemokratisk paradgren att uppfostra medborgarna till goda socialister med kulturen som verktyg.

Redar och Enocksson konstaterar att den som har makten över kulturen kan ta makten över det politiska medvetandet. Korrekt, dock är er oro missriktad. Istället för att titta utåt bör ni blicka inåt. Det har länge varit en socialdemokratisk paradgren att uppfostra medborgarna till goda socialister med kulturen som verktyg. Exemplen är många; identitetspolitik som forcerats in i det offentliga rummet, den ovetenskapliga genusdoktrinen som måste genomsyra all verksamhet, den respektlösa politisering som Svenska kyrkan genomlidit, och mycket mer. Ekonomiskt beroende är inte frihet. Vi ser med stor oro på hur regeringen gör fria kulturaktörer allt mer beroende av medel från den som har makten för dagen. Det är helt enkelt en skillnad i politiska prioriteringar, vi vårdar kulturarvet och regeringen försöker binda upp medierna och kulturaktörer till dem med pengar.

Vi har andra kulturpolitiska mål eftersom vi har en bredare kultursyn än Socialdemokraterna. Ett av delmålen är att försöka minska samtidskulturens politiska beroende, just för att vi kunnat se hur skadligt det är för samhället när samtidskulturen hålls i det hårda politiska grepp som regeringen har över det i dagsläget. Det är därför vi motsatte oss förstatligandet av filmpolitiken och det är därför vi motsatte oss skattefinansiering av public service utan åtgärder för att säkra bolagen mot politisk påverkan.

Ett av skälen till att vi kunnat ta plats i politiken är för att de traditionella politiska aktörerna kvävt debatten, bland annat rörande kultursyn. Socialdemokraterna tycks anse att det bara finns plats för det egna perspektivet i kulturpolitiken. Att hävda att vi vill avveckla demokratin för att vi tycker annorlunda är ovärdigt och urholkar det demokratiska fundamentet. Att era metoder dryper av rädsla och desperation är uppenbart, socialdemokratisk politik är passé och ni vet om det. Men misströsta inte, i ett framtida konservativt Sverige tillåts alla åsikter, även socialdemokratiska. Vi, till skillnad från er, kommer inte kväva debatten med lögner.

 

Aron Emilsson (SD)
Kulturpolitisk talesperson