Bild: Sverker Lindström

Lagförslaget om hemliga partibidrag är inte tillräckligt omfattande. Frågan är om det kan förbättras i riksdagen? Det undrar Sverker Lindström.

I en lagrådsremiss som lämnades in före jul påstår statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och justitieminister Beatrice Ask (M) att regeringens lagförslag om partiernas finansiering ska skapa ökad öppenhet. Men så blir det inte. I stället försämras insynen i jämförelse med den frivilliga överenskommelse som finns i dag.

Frågan är vad lagrådet säger om det lagförslag om partiernas pengar de fått att granska. Förslaget har många luckor och den heltäckande insyn som Europarådets antikorruptionsmyndighet Greco krävt av Sverige är långt borta.

På många punkter är det öppet för fortsatta oklarheter. Ett förbud för partierna att ta emot hemliga, anonyma bidrag saknas och skjuts i stället till en ny utredning, som kan bli lag först efter valet 2014 eller efter påföljande val, 2018.

Allvarliga brister har uppstått genom Moderaternas fördröjning av lagstiftningsarbetet. Lagens regler ska gälla på allvar först efter den första april i år. Fram till dess kan partierna göra vad de vill och behöver inte redovisa sina bidrag.

Inför förra valet tog Moderaterna emot drygt sju miljoner kronor från icke redovisade givare. I valet 2006, då valsegern grundlades, fick man mer än 31 miljoner kronor till sin valrörelse. Nu är det öppet för fortsatta bidrag utan krav på ordentlig redovisning.

På en punkt föreslås öppenheten dessutom bli inskränkt jämfört med dagens frivilliga överenskommelse mellan sju riksdagspartier. Om en enskild person lämnar bidrag på över 22 000 kronor ska namnet på givaren offentliggöras. Den möjligheten vill regeringen stoppa. Kammarkollegiet, som fått ansvaret att presenterna partifinanserna för allmänheten, ska sudda bort namnen på de stora bidragsgivarna.

Den främsta kritiken gäller att anonyma bidrag i fortsättningen ska vara möjliga för partierna att ta emot och att lagen endast ska omfatta partierna på central nivå och inte på lokal och regional nivå.

Frågan om partibidragen firar ett mindre smickrande 10-årsjubileum. Redan 2004 fanns ett heltäckande lagförslag från en statlig utredning. Efter Alliansens valseger 2006 lades det undan och inget hände på flera år. I stället beslutade regeringen Reinfeldt den 8 december 2009 att skriva av ärendet utan åtgärd. Vad som händer när lagförslaget hamnar i riksdagen under januari–februari är oklart. Stark kritik mot lagförslagets brister är att vänta från flera håll.

Den pinsamma uppmärksamheten om att Sverige är ett av få länder som ännu inte motsvarar Grecos krav på lagstiftning fortsätter. Så sent som för en månad sedan kritiserades Sverige på nytt vid Grecos plenarmöte. Den svenska regeringen lämnade uppgifter om lagförslaget men det hjälpte inte, utan mötet beslöt att förklara läget som fortfarande ”globally unsatisfactory”.

Grecos krav som inte finns med i lagförslaget är att det ska vara redovisning inte enbart av intäkter utan också av utgifter. Det ska också gälla partierna på alla nivåer, redovisning av valkampanjer, förbud mot att ta emot anonyma bidrag och krav på oberoende revision.

Så tyvärr, jämfört med Grecos krav så är regeringens lagförslag otillräckligt för att uppnå en acceptabel öppenhet om partiernas pengar. Frågan är om detta kan förbättras i riksdagen?

Sverker Lindström, journalist och författare