Bild: Pixabay/Wikimedia

Nyhet I Sverige har väljarnas utbildningsnivå blivit allt viktigare sedan milleniumskiftet, enligt en ny rapport. Samtidigt har sambandet mellan klass- och yrkestillhörighet och partisympati minskat drastiskt sedan 1950-talet.

Sambandet mellan klass- och yrkestillhörighet och parti har minskat avsevärt i Sverige sedan 1950-talet. Det visar en ny rapport från i våras, som handlar om polarisering i Sverige. Sambandet mellan utbildningsnivå och partisympati har också minskat över tid, men har börjat växa igen sedan 20 år tillbaka.

– Det är tydligt att det har blivit ett starkare samband efter milleniumskiftet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom rapporten.

En ny internationell studie från i år, som Dagens Arena tidigare skrivit om, visar att högutbildade väljare de senaste 60 åren har rört sig vänsterut i flera länder. Forskarna bakom studien, däribland den franske nationalekonomen Thomas Piketty, menar att detta beror på en ny politisk axel där värderingar i sociala frågor har blivit allt viktigare över tid för väljarna. De med lägre utbildning har i större utsträckning rört sig högerut, mot de som förespråkar konservativa ideal och invandringsfientlighet, medan högutbildade lämnat de konservativa och börjat sympatisera med partier vänsterut som står för mer ”liberal” politik i de sociala frågorna.

Henrik Ekengren Oscarsson och hans kollegor menar att betydelsen av vänster och höger inte har minskat i Sverige, däremot har den ”kulturella värderingsdimensionens framväxt” bidragit till ”ytterligare sorteringskraft – främst i frågor som rör migration, mångkultur och flyktingmottagning”.

”Vänster–högerpolariseringen i väljarkåren befinner sig inte på någon anmärkningsvärt hög nivå i dag jämfört med tidigare. Nyheten är snarare att det på senare tid finns tydliga tecken på ökad partipolitisk sortering även kring andra frågor som inte har med klassiska fördelningspolitiska konflikter att göra”, skriver forskarna i rapporten.

– Den kulturella värderingsdimensionen samvarierar mer med utbildning än vad vänster och höger gör. Du kan var låg- medel- och högutbildad vare sig du står till vänster eller höger. Det är inte så stora skillnader. Däremot när det gäller kulturella värderingar så är det mycket vanligare att vara på den generösa sidan om man har en högre utbildning, och mer åt det traditionella hållet om man inte har det, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

På den generösa sidan, i exempelvis migrationsfrågor, står Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, skriver forskarna i rapporten. På den restriktiva sidan står Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

– Desto högre utbildning du har desto mer åt det toleranta hållet, desto mer positivt inställd är du till globalisering och internationalisering och kultur. Att sambandet har blivit starkare mellan utbildning och partival efter milleniumskiftet beror på att lågutbildade har mer traditionella värderingar medan högutbildade är mer kosmopoliter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet: Valundersökningar 1956–2018.

 

– I grunden handlar det om att människor som skaffar sig en hög utbildning har en helt annan styrkeposition. Man uppfattar inte lika mycket kulturella hot från invandring och migration för man är bestyckad med en utbildning som gör att man kan göra karriär och göra sig intressant på en arbetsmarknad och jobba över hela världen. I många branscher betyder det möjligheter. Det är verkligen skilda världar.

Att klass och yrkestillhörighet har minskat i betydelse av politisk markör menar Henrik Ekengren Oscarsson har att göra med att andra sociala hierarkier har blivit starkare med tiden. I dag har de mer med utbildning, var man bor och skillnader i livsvillkor mellan stad och land att göra.

Dessutom, framhåller Henrik Ekengren Oscarsson, är utbildning något som skär tvärs i de båda politiska blocken.

– Det är ingen vänster–höger fråga egentligen, utan har med traditionalism kontra globalism att göra.

Forskarna bakom rapporten menar också att den nya politiska dimensionen bidrar till en starkare ”affektiv polarisering” bland medborgarna, en polarisering som bygger på känslor och antipati samt sympati för de politiska partierna.

Det intressanta är vad som händer med människor när de genomgår de långa universitetsutbildningarna och vilken resa man gör då.

Statistiska Centralbyrån, SCB, har sedan 2006 gjort partisympatiundersökningar två gånger om året och frågat väljare vilket parti de tycker är bäst. Dagens Arena har sammanställt resultaten mellan 2006-2021 för att se hur utbildningsnivå påverkat vilket parti väljarna anser är bäst. Undersökningarna svarar inte på hur väljare faktiskt röstar vid val, men de ger en bild av hur och hög- och lågutbildade de senaste 15 åren har ändrat sina partisympatier.

År 2006 svarade 8,3 procent av väljarna med eftergymnasial utbildning på tre år eller mer att de tyckte att Vänsterpartiet var bästa parti. År 2021 valde 11,9 procent ur samma grupp Vänsterpartiet som bästa parti. Bland väljarna med förgymnasial utbildning har sympatin för Vänsterpartiet gått från 5,0 procent 2006 till 6,6 procent 2020.

Källa: SCB

 

Socialdemokraterna har också sett en ökning bland högutbildade väljare de senaste 15 åren, visar SCB:s undersökningar. Mellan 2006-2021 har högutbildade som svarat Socialdemokraterna som det parti de har störst sympati för gått från 23,8 procent till  28,3 procent. Bland de med förgymnasial utbildning har sympatin minskat från 49,9 procent till 38,1 procent under perioden.

Källa: SCB

 

I partisympatiundersökningen från 2021 konstaterar SCB att Socialdemokraterna ännu är störst bland väljare med förgymnasial utbildning medan Vänsterpartiet är störst bland de med eftergymnasial utbildning. Men man kan utröna en utveckling i framför allt Socialdemokraterna där utbildningsklyftan blir allt mindre bland sympatisörerna. I Vänsterpartiet har gapet i stället blivit större än vad det var för 15 år sedan.

Moderaterna har fortfarande störst sympati bland väljare med eftergymnasial utbildning men har mellan 2006–2020 minskat i denna grupp från 33,8 procent till 25,8 procent.

Källa: SCB

 

Centerpartiet, de mer generösa i migrationsfrågan på högerkanten, har sedan 2006 gått från att vara störst bland väljare med lägre utbildning till att bli störst bland de högutbildade. Från 3,7 procent högutbildade som valde Centerpartiet som bästa parti 2006 till 12,2 procent 2021. Samtidigt sjönk andelen lägre utbildade från 8,1 procent till 4,7 procent.

Källa: SCB

 

Det man också kan se i SCB:s undersökningar är det som den svenska rapporten och den internationella studien tar upp, att väljare med låg utbildning lockas av konservativa, invandringskritiska partier. Partisympatin för Sverigedemokraterna har ökat stort bland framför allt just väljare med förgymnasial utbildning, från 7,3 procent 2010 till 27,3 2021. Bland väljare med eftergymnasial utbildning på tre år eller mer har de ökat från 2,3 procent till 6,6 procent under samma period.

Källa: SCB

 

När det gäller hur väljare röstar lyfter Henrik Ekengren Oscarsson Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som de partier där sambandet mellan utbildning och partival är särskilt starkt.

– Socialdemokraterna är framför allt starka bland lågt utbildade äldre som är identifierade socialdemokrater och som skulle aldrig ge upp sin röst på dem. Sverigedemokraterna har fyllts på med personer som står till höger i politiken och som inte har någon formell utbildning. Det är väldigt många företagare men förstås en del LO-folk också om tittar lite längre tillbaka i tiden, säger han.

Hur väljare orienterar sig på den politiska kartan är en komplex fråga där många olika faktorer påverkar, menar Henrik Ekengren Oscarsson. Exempelvis skiljer det sig i värderingar beroende på vilken typ av högskoleutbildning man har. Han konstaterar att detta är en fråga som det i dag forskas mycket i.

– Det intressanta är vad som händer med människor när de genomgår de långa universitetsutbildningarna och vilken resa man gör då. I vilken utsträckning universitetsmiljön fostrar den här typen av libertära och gröna värderingar som människor kommer ut med. Eller om det redan från början var så att människor med den typen av värderingar siktade på en högre utbildning. 

Det är också viktigt, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson när den internationella studien kommer på tals, att skilja Sverige från andra länder. I Sverige ligger andelen högutbildade på 35–40 procent vilket är högre än i många andra länder.

– Då blir de högutbildade inte så atypiska längre utan de liknar mer väljarkåren som helhet, det trycker ned sambandet.

Han lyfter USA, enligt rapporten ett av världens mest polariserade länder, som ett exempel där korrelationen mellan utbildning och partisympati är särskilt påtaglig.

– Där röstar universitetsutbildade på ett väldigt tydligt sätt på Demokraterna, medan människor som inte har en sådan bakgrund röstar på Republikerna. Där är det extremt stor skillnad och det finns en stor misstänksamhet mellan människor som har utbildning och inte har utbildning. Det kan partier även i Sverige exploatera, om de tror att de kan vinna något på det, säger Henrik Oscarsson.