Utbildningsnivå påverkar röstande i nya banor. (Bild: Pixabay o Wikimedia)

Nyhet En ny internationell studie visar att utbildningsnivå allt mer styr vilket parti medborgarna röstar på. Och att flera samhällen gått från ett klass–baserat partisystem mot ett elit–baserat.

Tidigare i år släppte den kände franske nationalekonomen Thomas Piketty tillsammans med forskarna Amory Gethin och Clara Martínez-Toledano en ny avhandling. Forskarna har undersökt väljarkåren i över 300 val som hållits i 21 västerländska demokratier mellan 1948 och 2020 för att se hur människor röstat utifrån bland annat klass och utbildningsnivå. Forskarna har bland annat tittat på de tio procent med högst utbildning och de övriga 90 procent med lägre utbildning samt de tio procent med högst inkomst och de 90 procent med lägre inkomst. Några av länderna de har analyserat är Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Kanada och Nya Zeeland. Avhandlingen är en expandering av en undersökning Thomas Piketty gjorde 2018 då han endast tittade på utvecklingen i tre länder, Frankrike, USA och Storbritannien.

Avhandlingens resultat visar att klyftan mellan hög- och lågutbildade har skiftat över tid: högutbildade väljare har mellan 1950–1960 främst röstat på borgerliga och konservativa partier men har de senaste decennierna allt oftare lagt sin röst på partier till vänster om mitten på den politiska kartan. Samtidigt har höginkomsttagare fortsatt att rösta på partier till höger. Lågutbildade väljare röstade mellan 1950–1960 på partier till vänster men har gått i motsatt riktning än de högutbildade och röstar i dag oftare på högerpartier, framför allt de nationalistiska.

Klyftan har alltså växt mellan högutbildade och höginkomsttagare, vilka forskarna kallar ”Brahminvänstern” (de intellektuella) och ”Köpmanshögern” (företagare). Avhandlingen visar också att allt färre som identifierar sig som arbetarklass röstar på partier till vänster om mitten. I genomsnitt var det 31 procent fler av vänsterväljarna som identifierade sig som arbetarklass än som medel- och överklass mellan 1950–1959. År 2020 var det i genomsnitt åtta procent fler. I Sverige har det gått från 44 procent till 24 procent under perioden, visar avhandlingen.

Forskarna förklarar resultatet med att sociokulturella frågor har fått ett större utrymme i den politiska debatten, som en ny politisk axel, och att de som står för mer ”liberala” värderingar i frågorna stödjer vänsterpartierna som har samma ställning. Samtidigt som de med konservativa värderingar lockas av högerpartierna.

”Korrelationen mellan utbildningsnivå och partiernas positioner på den sociokulturella axeln har ökat dramatiskt över tid […] Partier som förespråkar ”liberala” principer har sett deras väljarkår bli allt mer begränsad till väljare med högre utbildning, medan partier som framhåller mer ”konservativa” värderingar tvärtom har koncentrerat en växande skara av den lägre utbildade väljarkåren”, skriver forskarna i avhandlingen.

Detta menar forskarna har föranlett ett partisystem som präglas allt mindre av klass, till skillnad från för 60 år sedan då väljarna i genomsnitt röstade mer klassmedvetet. I dag är de klassiska arbetarpartierna större bland högutbildade än lågutbildade i flera länder. Forskarna menar därför att vi har gått från ett klass–baserat partisystem till ett elit–baserat, där höginkomsttagare finns till höger och högutbildade till vänster.

”En möjlig tolkning av vårt resultat är att vänsterpartier successivt har utvecklat en mer elitistisk hållning till utbildningspolitik, på så sätt att de allt mer ses av de mindre välbeställda väljarna som partier som huvudsakligen försvarar vinnarna av högre utbildningstävlingen”, skriver forskarna.