Sjunkande Pisaresultat och bristande förmåga till källkritik hos elever visar varför skolbibliotek med bibliotekarie behövs. Allt för få skolor lever upp till detta, skriver Karin Linder, DIK:s ordförande.

Dagens Nyheter gjorde den 23/8 en djupdykning i läsandet. Läsaren fick möta det nöje som läsningen är från olika vinklar, delar av världen och från olika åldrar. På DN Debatt problematiseras även den sjunkande läsförståelsen bland barn och unga.

DIK – akademikerfacket för kultur och kommunikation, har med oro under flera års tid tagit del av sjunkande Pisaresultat och försämrad läsförståelse och förmåga till källkritik och svenska barn och unga. DN:s fokus på läsning är därför oerhört välkommet. Däremot missar DN en av de viktigaste komponenterna vad gäller barn och ungas läsförmåga – nämligen skolbiblioteken.

Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek. En närmare definition av vad ett sådant är finns däremot inte. En skola kan därmed göra om ett klassrum till ett rum med böcker, och kalla det för bibliotek. Ett sådant rum bidrar vare sig till läslust eller ökad läsförståelse.

I stället vill DIK se att alla elever har tillgång ett skolbibliotek i världsklass, vilket även är en utmärkelse DIK delar ut. Ett sådant skolbibliotek är en fysisk plats, men främst är det en funktion. Nyckeln till funktionen är en utbildad skolbibliotekarie.

En skolbibliotekarie kan inte bara göra biblioteket till en fristad i skolan. Den är i bästa fall ett stöd till lärarna och navet i elevernas läsutveckling. En skolbibliotekarie som ges rätt förutsättningar är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna. Men det som många gånger missas är skolbibliotekariens roll vad gäller utvecklingen av elevernas digitala färdigheter.

I en värld där allt mer av informationen hämtas från internet, är behovet av källkritik större än någonsin. Likaså behöver barn och unga stöd i att navigera i det stora informationsflöde de i dag får genom nätet och de forum de lever i, så som Facebook, Snapchat och diverse chatfunktioner. Skolbibliotekarien ger barn och unga verktygen att hantera sin digitala identitet.

Skolbibliotekarien är bryggan den digitala verklighet del flesta barn och ungdomar befinner sig i och läsningen. Alla elever ska därför ha tillgång till ett skolbibliotek med bibliotekarie. Enligt Kungliga Biblioteket saknas det 2 000 skolbibliotekarier i Sverige. Att fylla de platserna beräknas kosta 1 miljard kronor. Det är välinvesterade pengar, då fakta som DIK har tagit fram visar att elever som har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass har fler elever med höga betyg och färre med lägre än snittet.

Alla elever förtjänar att upptäcka nya världar genom att läsa. Varje skola behöver ett skolbibliotek i världsklass.

Karin Linder, ordförande i DIK – akademikerfacket för kultur och kommunikation