Det är inte krångligt och det handlar inte om slöjan. Maktkampen i Turkiet har större anspråk än så. Konstitutionsdomstolen rev upp den nya grundlagsändringen som tillåter kvinnor att ha slöja på högskolor och universitet. Det var en fingervisning. Snart kommer samma domstol leverera besked om i fall landets statsminister respektive president får fortsätta utöva politik eller inte.

Kemalisterna har inte stöd i de breda folklagren, de har inget att erbjuda men de vill ha makten. Statskuppen är ett faktum i Turkiet. Men är det någon i Väst som bryr sig?

Ak-partiet vann parlamentsvalet med en jordskredsseger för ett år sedan. De fick 47 procent av rösterna. Som om det inte räckte kom kurdiska DTP in med 20 ledamöter. Därefter valdes den tidigare utrikesministern och Ak-partiets grundare Abdullah Gül till president. Det var för många bakslag för de turkiska nationalisterna och kemalisterna.

Förra våren fylldes torgen i Turkiet av storstädernas bildade medelklass som demonstrerade mot Ak-partiets muslimska retorik. Ak-partiet beskrevs som ett hot mot frihet och demokrati. Nu vill samma medelklass se ett förbud mot statsminister Erdogan och president Gül. Men om förbudet träder i kraft bör det snarare ses som ett politiskt och inte som ett juridiskt beslut. 

Att Turkiet är medlem i Nato, allierad med USA och förhandlar om EU-medlemskap tycks inte spela någon roll just nu. Omvärlden betraktar i tysthet när den turkiska demokratin dräneras av ett gäng jurister. Det är en skrämmande och farlig tystnad.

I Sverige har utrikesminister Carl Bildt visat sig vara sann en Turkiet-vän. Han har bland annat ägt aktier i Oyak, ett bolag som drar in pengar till turkiska armén. Bildts personliga relationer med Turkiet får inte hindra Sverige från att officiellt fördöma försök att avsätta landets statminister samt president och förbjuda deras parti. Alltför många EU-länder som är skeptiska till ett turkiskt medlemskap tycks nu gnugga sina händer.

Det är snart för sent för omvärlden att agera. Den turkiska elitens desperata försök att ingripa i demokratiska processer kan bara stoppas med omvärldens uppmaningar.

Ak-partiet är ett värdekonservativt, delvis reaktionärt höger/center parti. Men demokrati och sekularism kan inte försvaras via en statskupp. Turkiet har en blodig historia med folkmord och alltför många militärkupper som har stoppat och undergrävt demokratin. Turkiet och dess invånare har inte råd med ännu en statskupp.