Hälso- och sjukvårdsdebatten handlar om fel saker. Vissa förespråkar mer marknadslösningar och privatiseringar. Andra motsätter sig i hög grad privatiseringar och vill ha stopplagar. Fokus ligger på frågor om driftsformer och tämligen friska personers snabba tillgång till läkare. Däremot diskuterar vi alltför sällan vårdens verkliga problem. Fem problem anser vi är särskilt viktiga:

  • Patienters tillgång till sjukvård är ojämnt fördelad.
  • Stora skillnader på sjukvårdens kvalitet beroende på var i landet du bor.
  • Patienters tillgång till läkemedelsbehandling är ojämnt fördelad
  • Hur vi ska säkerställa högklassig sjukvård för personer med långvariga (kroniska) sjukdomar
  • Den långsiktiga finansieringen

Problemen är både allvarligare och allt för komplexa för att lösas av privatisering eller stopplagar. Under våren 2011 har Arena Idé bett hälso- och sjukvårdskonsulten Fredrik Westander ta fram en rapport  om ökad privat finansiering samt om det går att effektivisera och höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården.

Olika konkreta vägar till ökad privat finansiering har analyserats, exempelvis höjda patientavgifter, premiumtjänster med högre servicenivå vid planerad vård och behandling samt privat finansiering av primärvården. Slutsatsen är att ökad privat finansiering inte bidrar till att avhjälpa hälso- och sjukvårdens finansieringsproblem. Huvudargumenten är att det ekonomiska bidraget blir för litet och att konsekvenserna skulle strida mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf där det bland annat står  att den ”…som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”

När det gäller effekten av privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige finns väldigt få studier. Arena Idés rapport har fört samman information från en mängd olika håll. Den övergripande slutsatsen är att de privata sjukvårdsförsäkringar som finns i dag har begränsad och oklar nytta för samhället, även om de kan vara till nytta för de som omfattas. Det finns i dag cirka 360 000 personer med privat sjukförsäkring, men antalet växer snabbt.

Cirka fem sjättedelar av försäkringarna har tecknats av arbetsgivaren. Vårdbehoven av de som omfattas av dessa är jämförelsevis små. De öppnar upp en gräddfil till snabbare vård, men oftast vid de symptom som inte är akuta. Och blir man riktigt sjuk hamnar man i regel ändå i den offentligt finansierade vårdens hägn. Den medicinska nyttan med dessa försäkringar är således oklar.

För att höja kvaliteten, effektiviteten och minska ojämlikheten finns flera saker att göra. Sambandet mellan sjukvårdskostnad och kvalitet är svagt. Kvaliteten kan förbättras utan att kostnaderna behöver öka. Öppna kvalitetsjämförelser är en viktig väg och särskild uppmärksamhet måste ägnas de mest resurskrävande patienterna. En undersökning i Stockholms läns landsting visade att en procent av befolkningen stod för 33 procent av kostnaderna och att 10 procent stod för 80 procent. Även behandling med oklar nytta bör studeras och följas upp mer än vad som sker i dag.

Problemet i dagens sjukvård är att den med lägre inkomst och kortare utbildning får sämre sjukvård och billigare läkemedel och om du bor på fel ställe ökar risken att få kvalitativt sämre sjukvård. Problemet i morgon kan vara att finansiera den allt mer kvalificerade sjukvård, som ny forskning, ny teknik och nya mediciner kan erbjuda.

Utmaningarna är stora. Det är dags att sjukvårdsdebatten tar dessa ojämlikhetsfrågor på allvar. Och låt debatten bygga på forskning och beprövad kunskap.

Lars-Åke Almqvist, VD Alamanco, Boa Ruthström, chef Arena Idé, Olav Fumarola Unsgaard, Arena Idé, Maria Östberg-Svandelind, utredningschef Akademikerförbundet SSR.