Åren går, men löneskillnaderna består.
Så har årets rapport om löneskillnader mellan kvinnor och män släppts av Medlingsinstitutet. Och i vanlig ordning är det ingen upplyftande läsning.
Kvinnor har 12,5 procent lägre lön än män. Störst är skillnaden i landstingen där männen tjänar 22,5 procent mer än kvinnorna. Lägst skillnad är det i kommunerna där löneskillnaden bara är 4,6 procent.
Rensas siffrorna på faktorer som utbildning, ålder, arbetstid och sektor återstår en oförklarad löneskillnad på 4,6 procent. Kvinnor får alltså 4,6 procent lägre i lön bara för att de har ett visst kön.
Men den stora skillnaden i lön beror på att män och kvinnor väljer att arbeta inom olika yrken. Den könssegregerade arbetsmarknaden syns alltså i lönekuvertet, och därmed även i den pension som sätts in på kontot när arbetslivet väl är slut.
Det kan tyckas märkligt att löneskillnader består år efter år, även om de sakta krymper. Men ser vi på strukturerna på arbetsmarknaden är det inte konstigt.
De kvinnodominerade yrkena har lägre löner, oavsett om det är arbetaryrken eller akademikeryrken. Och det är också olika hur det pratas om de olika yrkena – de jobb som kvinnor förväntas ta är sådana yrken man brinner för, såsom bibliotekarie, undersköterska eller socionom. De manligt kodade yrkena – till exempel ingenjör, industriarbetare och läkare, kräver kunnande och kompetensutveckling. Sjuksköterskor ska vara tacksamma över att de får jobba med sitt intresse – samhället ska vara tacksamma över att det finns IT-konsulter som kan sitt jobb.
Synen på yrken spelar roll för lönesättningen. Det bevisade Kommunal i årets avtalsrörelse. Genom att visa att undersköterskor var värdediskriminerade i relation till mansdominerade yrken, lyckades de få till en extra lönesatsning för en yrkeskunnig och samhällsnödvändig yrkesgrupp.
Medlingsinstitutet har i årets rapport om löneskillnader också tittat närmare på lönesättning av nyexaminerade akademiker. Det visar sig att efter en tredjedel av de 41 granskade utbildningarna, får kvinnor lägre ingångslön än männen på sitt första jobb. Skrämmande nog så förväntar sig även kvinnor lägre lön än vad männen gör.
Siffrorna talar sitt tydliga språk – kvinnor är lönediskriminerade. Det handlar både om en värdediskriminering av yrken och en lägre värdering av kvinnors kompetens. På tio år har löneskillnaderna minskat med 3,8 procent. Det går alldeles för långsamt.
Vägen framåt är att göra som Kommunal har gjort – visa på det faktiska arbete som utförs och den kunskap som krävs för att göra det, och se till att få lön i paritet med det. Men framförallt måste arbetsgivare skärpa sig och sluta sätta lön efter kön.
Att något så enkelt, ska vara så svårt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
