Lars-Olof Johansson och Gro Einarsdottir
Lars-Olof Johansson och Gro Einarsdottir

I samhällen med stora klyftor kan tron på människans dominans över naturen stå i vägen för en nödvändig klimatomställning. Ökande klyftor kan komma att innebära minskande stöd för klimatåtgärder även i Sverige, skriver Lars-Olof Johansson, docent i psykologi och Gró Einarsdóttir, doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet.

Vi människor har alltid berättat sagor som beskriver vår relation till naturen. Vi har beskrivit vår jord som en moder som ger och upprätthåller liv. Vi har talat om träd som sammanlänkade med historiska hjältar, träd som vissnar när dessa är i fara.

Vi har använt oss av vattnets makt för att rena oss från våra synder. Förutom att underhålla oss förmedlar dessa historier också information om vilket förhållningssätt vi bör ha till naturen.

Även om sådana mytologier inte är sanna i bokstavlig mening har de hjälpt oss att umgås med naturen, fått oss att samarbeta och underlättat vår överlevnad.

I dagens samhälle däremot agerar vi – medvetet eller omedvetet – utifrån idén att människan kan och bör bestämma över naturen, och vårt beteende följer därefter. Denna idé har dominerat vår syn på naturen ända sedan sent 1700 tal då vi med hjälp av kolkraft1 gjorde oss till synes oberoende av naturens cykliska förlopp.

I dagens urbana samhällen där jordgubbar säljs året om och väldigt få har mjölkat en ko är det enkelt att tro på och agera utifrån en sådan idé.

Beteenden som utgår från idén att människan kan och bör dominera naturen förstärks i samhällen där klyftorna är stora.

Men, ingen av våra mytologier har visat sig vara så katastrofalt felaktig som den att vi kan dominera över naturen. Ingen av de naturlagar som styr allt liv på planeten har ändrats sedan industrialismens intåg. Sanningen är den att vi fortfarande är helt och hållet beroende av de tjänster som våra ekosystem producerar. Men, varför fortsätter vi då att agera som om myten fortfarande vore sann?

Vi har i vår forskning tittat på en delförklaring till denna fråga. Till skillnad från tron på att människan bör dominera över naturen, så kan den som så önskar söka stöd i verkligheten för idén att människor bör dominera över andra människor.

Hierarkiska strukturer kan observeras bland exempelvis våra förfäder aporna. På samma sätt kan hierarkiska strukturer observeras i mänskliga samhällen. Det finns således människor som gärna vill dominera andra. Men i varje samhälle finns också individer som föredrar platta maktstrukturer. I vår forskning kunde vi se tecken på att människors syn på relationer mellan grupper verkar överföras på synen på naturen2.

De som tycker att vissa grupper bör dominera över andra vill i lägre utsträckning engagera sig för klimatet.

De som tycker att vissa grupper bör dominera över andra tenderar alltså att också tycka att människan bör dominera över naturen.

Vi observerade i studien att dessa människor i lägre utsträckning ville engagera sig för klimatet, och varken var villiga att ändra sitt privata beteende eller sätta press på våra makthavare.

Studien bygger på svar från deltagare i 25 olika länder där totalt 5000 personer svarade på frågor om sin inställning till jämlikhet och syn på miljön. Deltagarna fick bland annat ange i vilken utsträckning de tyckte att överlägsna grupper bör dominera mer underlägsna grupper, och hur mycket eller lite vi bör sträva efter jämlikhet i samhället.

De fick också ange sin syn på klimatfrågan och i vilken grad de var villiga att skriva på namninsamlingar, köpa miljövänliga produkter och ge pengar till miljöorganisationer.

Resultaten visar att mentaliteten »var man för sig själv« tenderar att förstärkas i länder där tillgången till resurser är ojämlik

Eftersom undersökningen genomfördes i så många länder samtidigt kunde vi också undersöka hur det omgivande samhället påverkar relationen mellan dominans och klimatagerande. Resultaten visar att mentaliteten »var man för sig själv« tenderar att förstärkas i länder där tillgången till resurser är ojämlik, vilket i sin tur verkar legitimera åsikten att varje individ har rätt att använda sig av naturen för egen vinning.

En tolkning är att människor som uppskattar hierarkier påverkas av den kulturella kontexten i ett relativt jämlikt samhälle som Sverige. I ett mer hierarkiskt samhälle som USA får individer som uppskattar hierarkier mer svängrum för att fortsätta utnyttja naturresurser på ett ohållbart sätt. Men även om myten om människans dominans över naturen inte får lika starkt inflytande i Sverige så kan det finnas skäl att oroa sig.

Våra resultat tyder på att ökande klyftor kan komma att innebära minskande stöd för klimatåtgärder även i Sverige.

Tron på människans dominans över naturen kan alltså stå i vägen för en nödvändig klimatomställning. Att sådana åsikter inte får lika stor genomslagskraft i jämlika länder pekar på vikten av att koppla samman det globala klimatarbetet med en strävan efter jämlikare samhälle.

Det är därför viktigt att koppla samman klimatarbete med strävan efter jämlikhet.

Lars-Olof Johansson är docent i psykologi

Gró Einarsdóttir är doktorand i psykologi

Referenser:

1 Andreas Malm. (2013). The origins of fossil capital: from water to steams in the British cotton industry, Historical Materialism, 21. 

2 Milfont et al. (2017). On the relation between social dominance orientation and environmentalism: A 24-nation study. Social Psychological and Personality Science.