Regeringen ska utreda förekomsten av bidragsfusk. Tidigare försök har dock fått skarp kritik från forskare. »Då handlade det om rena gissningar«, säger forskaren Björn Johnson.
I dag, torsdag, tillsätter regeringen en utredning som ska ta reda hur stor del av utbetalningarna i välfärdssystemen som beror på misstag respektive fusk. Utredningen, som fått namnet Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, ska se över flera myndigheters utbetalningar, bland annat Försäkringskassan och CSN.
Det är inte första gången en sådan utredning tillsätts.
2007 fick den så kallade FUT-delegationen i uppdrag att göra en kartläggning av fusket. De använde en metod som i korthet går ut på att experter av olika slag gör systematiska uppskattningar med hjälp av tillgänglig statistik och därefter väger samman uppskattningarna till en total bedömning. Delegationen kom fram till att det gjordes felaktiga utbetalningar på 20 miljarder per år. Hälften av dessa, tio miljarder, bedömdes bero på fusk.
Siffran, som fick stor spridning i media, fick emellertid skarp kritik från forskarhåll. En av kritikerna var Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola.
– Det handlade om rena gissningar. Det ligger i sakens natur att det är svårt att göra bedömningar av mörkertal eftersom de är just mörkertal, säger han.
I direktiven till den nya utredningen skriver regeringen också att mörkertalet försvårar mätningen. Därför bör delegationen »både pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen av utbetalningarna.«
– Jag hoppas att man kommer gå mer seriöst tillväga den här gången, säger Björn Johnson.
Björn Johnson menar också att det finns risker med att prata för mycket om bidragsfusk.
– Ju högre frågan står på den politiska dagordningen och ju mer man pratar om den, ju större är risken för att folk tror att det fuskas mycket. Något som i sin tur kan försämra tilltron till socialförsäkringarna.
Samtidigt menar han att fusk absolut kan vara ett reellt problem som också bör åtgärdas.
– Det finns uppenbart högriskförsäkringar bland socialförsäkringarna. En sådan är assistansersättningen. Där finns starkare incitament att fuska eftersom kontrollen varit svag och man kan göra stora vinster.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
