Nu vill regeringen slopa överskottsmålet för att frigöra pengar som på sikt kan öka de offentliga investeringarna i järnvägar, bostäder och klimatomställning.

När överskottsmålet infördes på 90-talet var syftet att ha en buffert om tiderna blev svårare – en konsekvens av den ekonomiska krisen. Nu är det andra tider. En åldrande befolkning och att förtroendet för de offentliga finanserna har stärkts är två av anledningarna till att regeringen vill slopa överskottsmålet och i stället övergå till ett sparande i balans, skriver statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag.

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns inkomster minus utgifter ska uppgå till en procent av bruttonationalprodukten. Alternativet som Konjunkturinstitutet nu ska utreda är ett sparande i balans, alltså utan överskott. Detta skulle enligt regeringen möjliggöra behovet av investeringar i järnvägar, bostäder och klimatomställning.

I debattartikeln skriver de tre ministrarna att det ökade finansiella utrymmet dock inte kommer att användas till snabba reformer, men att de pengar som frigörs på sikt kan användas till offentliga investeringar.