Magnus Hagevi, Linneuniversitetet, har forskat kring partistödet.
Magnus Hagevi, Linneuniversitetet, har forskat kring partistödet.

Partistödet ökar medan medlemsantalen sjunker. Det sammanlagda svenska partistödet är drygt 1,2 miljarder kronor och har de senaste 40 åren ökat med i snitt 15,5 miljoner kronor om året.

Allt färre engagerar sig i partipolitik. I takt med att anslutningsgraden minskar ökar partistödets omfattning. Riksdagspartiernas dominerande strategi för att motverka medlemstappet är att öka partistödet visar forskning från Linneuniversitetet.

Partistödets fasta penningvärde har sedan 1966 ökat mer än 5 gånger. Orsaken till höjt stöd är ökade kostnader för partierna, främst i samband med allt mer professionaliserade valkampanjer. En höjning av medlemsavgift trodde partierna skulle leda till ännu färre medlemmar. I dag står medlemsavgifterna för en försvinnande liten del av partiernas kassor, mellan 0 och 4 procent.

– Inkomsterna riksdagspartierna får i partistöd överskrider vida vad de tappat i medlemsavgifter. Det är en överkompensation, som partierna motiverar med ökade kostnader för partikampanjer. Men det är klart att det kan vara så att incitamentet för att värva fler medlemmar blir svagare när inte piskan ligger på, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linneuniversitetet, som forskat på partiernas minskade medlemsantal och partiernas finansiering.

Skärmavbild 2018-02-12 kl. 10.00.39

 

Grafen visar utvecklingen av partiernas medlemstal och storleken på partistödet sedan 1966. 

Det sammanlagda svenska partistödet från riksdag, landsting och kommuner ligger i dag på drygt 1,2 miljarder kronor. Då är inte arvoden till politiker och riksdagsledamöternas löner inräknade. Stödet ökar årligen med anslag som räcker till att anställa 25 tjänstemän.

För flera av partierna är partistödet den helt dominerande inkomstkällan. Socialdemokraterna och Centerpartiet sticker ut.

– Socialdemokraterna har sitt lotteri som gör att deras försäljning totalt står för en tredjedel av intäkterna, och Centerns fond efter försäljningen av en tidningskoncern för ett antal år sedan ger en avkastning så att det tillsammans med försäljning står för närmre 60 procent av deras inkomster. Att jämföra med Moderaterna som får 13 procent av sitt kapital från olika typer av försäljning, säger Magnus Hagevi.

Partistödet delas ut proportionellt efter hur många mandat partiet har i riksdagen. Resultatet i de senaste två valen räknas. Bidraget är för närvarande 333 300 kronor per plats och år. En liten summa, på omkring 5,8 miljoner, får alla riksdagspartierna lika.

Partistödet betalas ut av Partibidragsnämnden. En form av bidrag ges också av Riksdagen för partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen och går direkt till partikanslierna.
Kommunalt partistöd utbetalas till de partier som är representerade i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige. Det kommunala partistödet är enligt Magnus Hagevi lika stort som riksdagsstödet – ungefär 466 miljoner kronor.

Även partier som får över 2,5 procent av rösterna i ett riksdagsval får partistöd – utan att ha några mandat i riksdagen. Bland annat Feministiskt initiativ får stöd, som enligt Magnus Hagevi, uppgår till 50 procent av partiets totala intäkter.

Partistödet till de centrala partiorganisationerna såg 2017 ut följande: Socialdemokraterna fick 45,3 miljoner, Moderaterna 37,2, Sverigedemokraterna 21,7, Miljöpartiet 14,5, Centerpartiet 13,7, Vänsterpartiet 13,3, Liberalerna 12,9, Kristdemokraterna 11,9 samt Feministiskt initiativ 1,7 miljoner. Därutöver får partiernas kvinnoförbund mellan 3,1 och 1,3 miljoner vardera.

De ekonomiska bidrag som staten ger till partigrupperna i riksdagen är betydligt större.

Det finns inte några bindande regler för hur pengarna ska användas. Det är helt upp till partierna själva, och det finns ingen redovisningsplikt.

– Själva grundtanken är den fria åsiktsbildningen, att man helt enkelt inte vill styra partiorganen genom lagar. Sedan kan man kanske ana att partierna inte vill ha så mycket insyn och styrning, säger Magnus Hagevi.

Med det ökade klirret i kassan har partierna stora möjligheter att professionalisera politiken genom att anställa personal och köpa tjänster. Arvodena till förtroendevalda och hel- och deltidsanställda politiker har också ökar i takt med att med att antalet partimedlemmar minskar. En viktig strategi från partiernas sida för att upprätthålla politiskt engagemang är ökad ekonomisk ersättning.

Det är partierna själva som bestämmer om partistödet ska öka. Magnus Hagevi ställer retoriskt frågan vem som annars skulle göra det?

– Man kan tycka att det ser konstigt ut, men det är svårt att se något annat alternativ. Skulle kungen bestämma det? skämtar Hagevi och tillägger:
– Partierna sätter ju också sina egna löner. Det finns inget annat bättre alternativ.

Han tycker det nya förslaget som är tänkt att öka insynen av privata partibidrag är bra, men tillägger samtidigt att det rör sig om en väldigt liten del av partiernas ekonomi.

– Det är bra med transparensen, så att väljarna ser var pengarna, och eventuellt beroende, kommer i från. Men det handlar som högst om någon enstaka procent av partiernas totala ekonomi.