SKL-logga och civilminister Ardalan Shekarabi (S).
SKL-logga och civilminister Ardalan Shekarabi (S).

KOMMUNALLAG I dag debatterar riksdagen en ny kommunallag, som bland annat är tänkt att förtydliga rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän. Imorgon ska den röstas igenom.

Förslaget till ny lag syftar till att modernisera lagstiftningen och, med regeringens ord, göra kommunallagen »bättre anpassad för de utmaningar som kommuner och landsting står inför«.

Den nya kommunallagen innehåller bland annat förtydliganden när det gäller roller och maktdelning inom offentlig verksamhet. En sådan föreslagen förändring gäller att ge styrelser utökad makt att kunna fatta beslut på vissa områden som rör nämnders verksamhet. Den här möjligheten för styrelser inom kommuner och landsting bygger på att fullmäktige delegerar en sådan makt, och förutsätter alltså att de folkvalda politikerna vill ändra maktdelningen.

Områden där styrelsen kan få en stärkt roll att fatta övergripande beslut som är bindande för nämnderna gäller bland annat personal-, säkerhets- och miljöfrågor. Det kan till exempel gälla beslut om anställningsstopp inom en kommun. Styrelsen ska också kunna fatta beslut när två nämnder är oense i en fråga, samt när det gäller övergripande frågor som etiska riktlinjer för en kommun.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, välkomnar förslaget om att ge styrelser en starkare ställning, och de skriver i sitt remissvar:

»Förbundet ser fördelar med ordningen; det kan t.ex. bidra till snabbare genomslag för politiska prioriteringar och ett tydligare politiskt ansvar i förhållande till medborgarna.«

Andra förändringar som föreslås ingå i den nya kommunallagen är:

* Rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän ska förtydligas, genom att det fastslås att varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som ansvarig chef för de anställda.  där chefens roll ska bestämmas av styrelsen i en instruktion.

* Kommuner och landsting kan besluta om att låta kommun- och landstingsråd vara föräldralediga.

* Den kommunala anslagstavlan ska framöver vara webbaserad, vilket innebär att kommuner inte längre är skyldiga att annonsera i lokaltidningar om sina sammanträden.

* Revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium, en förändring som syftar till att markera behovet av resurser och att beredningen är oberoende. Sakkunniga revisionsbiträden får en stärkt roll.

Riksdagens konstitutionsutskott ändrade regeringens förslag i det att de föreslår att kommunala verksamheter inom områden där det finns motsvarande privata utförare, ska omfattas av kravet på att fullmäktige ska ta fram ett program med mål och riktlinjer för verksamheterna. Regeringen ansåg det onödigt att det offentliga ska ange mål på det sättet för den egna verksamheten, medan utskottet tyckte att det är viktigt med likabehandling mellan offentliga och privata utförare.

Riksdagen föreslås nu lämna ett tillkännagivande till regeringen för att de ska återkomma med ett nytt förslag som inkluderar offentliga utförare.

Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet.

– Jag tänker som regeringen tänkte från början. Allt som bedrivs i egen, offentlig regi är fullständigt öppet, och det finns redan ett uppföljningsansvar. Nu ska de ha ytterligare ett dokument för uppföljning. Jag tycker att det är onödigt, säger Mia Sydow Mölleby (V), ledamot i konstitutionsutskottet till Dagens Arena.

När det gäller att styrelser inom kommuner och landsting ska få möjlighet till mer makt över vissa områden som nu ligger på nämnderna ser hon inte det som någon betydande förändring.

– Jag tycker inte det är så konstigt för det är viktigt att nämnder inte arbetar emot varandra, säger hon.