Moderaternas idéutveckling avstannade under mandatperioden och partiet hade inga svar på jobbfrågan, välfärden och integrationen. Det skriver partiet på DN-debatt.

Moderaterna lyckades varken sätta agendan eller vinna sakfrågedebatterna, vilket bådadera är nödvändigt om man ska vinna ett val, det skriver Hans Wallmark och Per Nilsson i partiets eftervalsanalys på DN-debatt.

Partiet förlorade sju procentenheter i riksdagsvalet 2014. Väljarna som tidigare röstat på Moderaterna gick främst till Sverigedemokraterna följt av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Moderaternas eftervalsanalys lyfter fram fyra punkter på DN-debatt som ska förklara valnederlaget och blicka framåt.

För det första är det av ”yttersta vikt” att Moderaterna behåller trovärdigheten i den ekonomiska politiken, anser rapportförfattarna. För det andra måste Moderaterna ”utveckla” sin jobbpolitik. Mer specifikt anges inte.

För det tredje behöver Moderaterna ”fler svar” inom välfärden och integrationspolitiken. Enligt eftervalanalysen vann S välfärdsfrågan medan integrationsdebatten skedde på SD:s planhalva.

Några tankar framåt i välfärdsfrågan presenteras inte. När det gäller integrationen vill M flytta fokus från invandringens storlek till ”de problem som många människor upplever”.

För det fjärde lyfter eftervalsanalysen fram organisatoriska brister i partiet. Enligt rapporten gjorde M en bra valrörelse i slutet. Men däremot fanns det brister under mandatperioden. Eftervalsanalysen skriver att det är svårt men nödvändigt att vara ”framåtblickande och visionär i regeringsställning”. I det arbetet misslyckades partiorganisationen.

“Här hade partiorganisationen en extra viktig roll att fylla, som tyvärr inte axlades under mandatperioden. Regeringskansliet kom att ta ett större ansvar för partipolitiken. Ansvar och kontroll kom att gå före idéer.”