EU-valet närmar sig, men Sverige ingår i EU:s ”vägrarfront” och viktiga valdebatter om EU:s framtid prioriteras inte av SVT.

Vad gör du på kvällen 15 och 20 maj? Precis innan EU-valet planerar Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) paneuropeiska debatter. De europeiska partiernas kandidater till posten som EU-kommissionens ordförande ska drabba samman på bästa sändningstid.

Det skulle kunna bli en banbrytande uppvisning i gränsöverskridande demokrati och en framväxande europeisk offentlighet. Minst fem kandidater kommer att delta i den första debatten: socialdemokraten Martin Schulz (ESP), liberalen Guy Verhofstadt (ALDE) och vänsterns Alexis Tsipras (GUE) är redan utsedda av sina partier. Europas gröna har i känd stil utsett två kandidater och konservativa EPP förväntas satsa på Jean-Claude Juncker.

I den andra debatten ställs de två kandidater som har störst stöd i de senaste, oberoende opinionsmätningarna mot varandra.

Extremhögern kan bli största parti i Frankrike (Nationella fronten), Nederländerna (Frihetspartiet) och Österrike (FPÖ) men kommer inte att utse en gemensam kandidat. Ett närmare samarbete har dock inletts och om de får ha med en företrädare i den första debatten är ännu oklart.

Upplagt för martyrstatus medan partietablissemangets mestadels grå kandidater debatterar, alltså.

Samtal och mejlväxling med SVT:s presstjänst indikerar att åtminstone den andra debatten kan komma att sändas i SVT Forum. Men det är inte ens säkert att det blir direktsändning.

Det är synd, för TV-debatter om Europas ödesfrågor vore välkommet i ett land där regeringen Reinfeldt ingår i vad som kan kallas EU:s ”vägrarfront”. Frontens värsting är Storbritannien, men även Nederländerna och Danmark hjälper till med att kasta nationellt smågrus i unionens maskineri.

Dagens Arena har tidigare varnat för att M flörtar med den oroande väg som Tories har valt. Finansminister Anders Borg har kritiserats för att ha ett nationellt och kameralt synsätt på unionens ekonomiska samarbete i allmänhet och diskussionen om en bankunion i synnerhet. Under veckan som gick rasslade vägrarfronten till på nytt.

Europaparlamentet har, trots sin konservativa dominans, fattat ett klokt beslut om tre bindande klimatmål: 40 procent minskade klimatutsläpp, 40 procent energieffektivisering och 30 procent förnybar energi till år 2030 Men alliansregeringens position är att endast ett övergripande mål för utsläpp räcker.

Åsa Romson säger att ”regeringen landar i den svagaste av linjer som man kan ha i EU”. Hon tillägger att de tre målen är helt nödvändiga för att få igång klimatarbetet i praktiken.

Därmed är Sveriges regering mindre ambitiös i klimatpolitiken än två högerlutande EU-institutioner (kommissionen och parlamentet). Christoffer Fjellner (M) säger att jobben måste gå först. Men den som börjar rädda planeten får även ekonomiska konkurrensfördelar. Lena Ek och Anna-Karin Hatt (C) hänvisar till att EU även bör hjälpa andra länder att ställa om. Självfallet – men inte som ursäkt för att skippa den egna hemläxan.

Vårt klimat har även satt Reinfeldts brittiska partibröder Tories i en rävsax. EU:s solidaritetsfond ger stöd till länder som drabbas av naturkatastrofer. När unionens långtidsbudget för 2014–2020 debatterades föreslog britterna – påhejade av de svenska kompisarna i vägrarfronten – att fondens medel ska begränsas kraftigt. Britter och svenskar trilskades även när resurser skulle betalas ut till Italien efter jordbävningen 2012.

Sedan följde de kraftiga översvämningarna och stormarna i Storbritannien. Tories höll ut i det längsta, men en U-sväng framtvingades efter påpekandet att EU-hat går före behoven i översvämmade byar. Downing Street ”överväger nu aktivt” att begära medel ur EU:s fond. The Independent konstaterar att Tories inte vill agera på ett sätt som tydliggör att britterna tjänar på EU-medlemskapet.

I helgen samlas EU:s socialdemokrater i Rom för utforma tio förslag som kan bli verklighet om opinionsmätningarna stämmer och Europaparlamentet skiftar färg från blått till rött. Schulz ska också utses formellt till ESP:s kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Men att Stefan Löfven, som är på plats, tar med sig förslagen hem i syfte att göra EU-valrörelsen till något större än en nationell kamp om svenska mandat är troligen att hoppas på för mycket.

EU, märkt av kriser, står vid ett vägskäl. En europeisk debatt om alternativen – och om vem som ska leda EU-kommissionen i en union med över 500 miljoner medborgare – är ett demokratiskt måste. Debatterna 15 och 20 maj borde direktsändas i någon av SVT:s två huvudkanaler.

 

FOTNOT: Notera att Anita Kratz, projektledare SVT Forum, ger mer information om SVT Forums satsningar på EU-valet  i kommentarsfältet nedan.