Trump spelar Putin i händerna.

Vad händer om Donald Trump återkommer till Vita huset efter höstens presidentval? En sak är de interna spänningarna och det amerikanska demokratiska systemets stabilitet. Stormningen av Kapitolium 2021 kan ha varit ett förebud om vad som komma kan. Oavsett vem som vinner spekuleras det om nya våldsamheter efter valet. Men det som ytterst står på spel är det mått av stabilitet på den globala nivån som existerat allt sedan andra världskriget. Det var då USA på gott och ont blev en av två supermakter.

I höstas ifrågasatte Riksrevisionen effektiviteten 

USA har gjort en lång rad misstag och övergrepp sedan dess, som i Mellanöstern, Latinamerika och Vietnam. Men har också varit en garant för Europas fredliga och demokratiska utveckling.

Den ordningen är nu i vågskålen.

Donald Trump och Vladimir Putin må vara varandras motpoler. Men har också vissa likheter och är på många sätt varandras spegelbilder. Båda använder sig i sin politiska maktutövning av alternativa fakta och grova historieförfalskningar. Det är något vi känner igen från andra auktoritära ledare. Och de två har länge haft en speciell relation. Under sin tid som president träffade Trump den ryske ledaren helt på tu man hand utan att någon annan amerikansk politiker eller medarbetare var med. Ingen kommer med säkerhet kunna få veta vad som sades på det där mötet.

Donald Trump har upprepat att han skulle få slut på kriget inom 24 timmar. Hur detta skulle gå till har aldrig riktigt klargjorts. Men nu har Trumps ”Plan för Ukraina” läckt till Washington Post. Man ska ta alla sådana här läckor med en nypa salt. Vem är det som läcker, vem har intresse av att ”planen” sprids? Så mycket till plan är det inte heller. Om man nu ska tro den där läckan överhuvudtaget. Planen går ut på Trump kommer att pressa Ukraina att ge upp landområden, Krim och Donetsk, och se till att landet sluter fred med Ryssland.

Det finns flera problem med den där ”planen”. Ukraina är i nuläget inte berett att ingå en sådan överenskommelse. Man kan notera att det är Ukraina som ska pressas. Och det är högst otroligt att Ryssland skulle nöja sig med att erövra delar av Ukraina. Putin hade redan innan kriget kontroll över Krim och delar av östra Ukraina. 2022 förklarade Ryssland att fyra regioner i östra och södra Ukraina var en del av Ryssland, trots att Putin inte hade full kontroll där. Det är svårt att föreställa sig att Ryssland skulle acceptera att Ukraina blir medlem i EU eller i Nato. Eller för delen ge upp sin ambition att erövra hela Ukraina.

Trumps agerande spelar förstås Moskva i händerna. Och är ett för honom typiskt utspel av dimridåer, som förstås är tänkt att spela på den inhemska opinionen i USA snarare än att mäkla fred. Han pressar och hejar på republikanerna att blockera Bidens stora stödpaket till Ukraina, som förmodligen inte kommer att gå igenom. Vilket är en förklaring till att Ukraina nu är så pressat på slagfältet. Osäkerheten om framtida vapenleveranser skapar också ovisshet. Kommer det ett större ryskt genombrott den här sommaren? Rinner tiden ut för det oberoende Ukraina?

Det är en märklig ironi att det republikanska partiet nu agerar bromskloss för stödet till Ukraina. Partiet stod ju historiskt upp mot kommunismen och Moskvas maktambitioner, nu förordar partiet i praktiken att Ukraina ska sträcka vapen.

Samtidigt har Trumps nationalistiska agenda djupa rötter i amerikansk politik. Han är inte den första politiker som vill göra Amerika stort genom att sätta Amerika först. Och USA gick in i andra världskriget först efter den japanska oannonserade och överraskande blixtattacken i Pearl Harbor december 1941.

En Trumpseger i höst kan vara slutet för den ordning som etablerades efter 1945. Inte bara Ukrainas framtid som självständig nation står på spel. Också Nato – som Sverige just blivit medlem i – kan försvagas. Nato är inte en försvarsallians som står högt i kurs i Trumps universum. Och han pratar hellre med Viktor Orbán än med Ursula von der Leyen. 2024 kan vara året då Europa får stå på egna ben. Kanske bryts den transatlantiska länken, eller försvagas allvarligt, vilket vore illa nog.

För den Europeiska unionen och hela den europeiska kontinenten kan konsekvenserna bli omvälvande. Kriser leder ofta till politiska förändringar. EU har utvecklats genom kriser. Vi kan nu komma att lämnas ensamma med ett alltmer aggressivt och revanschistiskt Ryssland. Det kan vara Europas största kris på åttio år. Då kommer EU och alla dess medlemsländer behöva steppa upp på alla områden. När det kommer till försvar och säkerhet. Och inte minst när det kommer till Ukrainastödet.

I denna nya osäkra värld går Europa till val. Ju färre högerpopulister av alla dess slag som tar plats i Europaparlamentet desto bättre. För vår gemensamma säkerhet. För Ukrainas frihet. För den hållbara freden.