En säker arbetsmiljö ska vara en självklarhet för alla seriösa företag. Det är något EIO dagligen arbetar med, skriver Jan Siezing, vd EIO, i en replik till Elektrikerna.

I en debattartikel den 18 februari i Dagens Arena ifrågasätter Svenska Elektrikerförbundet (SEF) mitt och EIO:s ansvarstagande och inställning till elsäkerhet och en i övrigt säker arbetsmiljö. Med ett exempel från ett bygge i Stockholmsområdet vill förbundet illustrera att arbetsgivarsidan brister.

Låt mig börja med att tydliggöra min egen och EIO:s inställning. En säker arbetsmiljö, som innebär att ingen behöver skadas eller förolyckas, är en självklarhet för alla seriösa företag. Därför arbetar EIO dagligen med dessa frågor på en mängd olika sätt, exempelvis i form av utbildning, information och rådgivning till våra medlemsföretag.

Ett mer långsiktigt arbete är att göra reglerna på arbetsmiljöområdet mer användarvänliga och lätta att förstå. Därför deltar vi aktivt i olika remiss- och standardiseringsärenden samt i flera olika kommittéer och samverkansprojekt med fack och andra arbetsgivarorganisationer.

Sist men inte minst är jag personligen engagerad i ”En säker arbetsplats” där 14 arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom byggsektorn tillsammans arbetar för en nollvision, det vill säga att det inte ska inträffa några olyckor eller skador på våra byggarbetsplatser.

Sammantaget är detta arbete ett led i EIO:s vision om en attraktiv, stark och kompetent elteknikbransch. En sådan vision går inte att förverkliga utan en grundmurad övertygelse om vikten av alla medarbetares säkerhet och sunda förhållanden i arbetsvardagen.

Men en sådan vision går heller inte att förverkliga utan en aktiv samverkan mellan fack och arbetsgivare. Arbetsmiljöfrågor är av en sådan natur att det inte räcker med skrivningar i lag och kollektivavtal. Ingen vill bli skadad på jobbet. Och ingen arbetsgivare vill att medarbetare ska skadas. Ändå sker det eftersom mänskliga misstag begås.

Otaliga rapporter visar att när det gäller säkerhet på jobbet är attityd- och beteendeförändringar den allra viktigaste faktorn. Och här är det bara ett idogt och långsiktigt samarbete mellan fack och arbetsgivare som kan göra skillnad för att lagar och regler ska följas av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Därför pågår, som artikelförfattarna så riktigt skriver, ett långtgående samarbete mellan SEF och EIO, som förra året resulterade i att vi tillsammans tog emot ett pris för vårt elsäkerhetsarbete. Det vi vill vi värna och fortsätta driva.

När det gäller exemplet från ett bygge i Stockholmsområdet som artikelförfattarna beskriver tycker jag det är viktigt att påminna om våra olika roller. Ett bygge är en föränderlig värld med olika risker olika veckor och en inte alltid enkel bedömning, varken för skyddsombud, arbetstagare eller arbetsgivare. Ibland uppstår olika uppfattningar om hur lagar och regler ska tolkas. Därför finns Arbetsmiljöverket som har till uppgift att besluta om skyddsombudsstopp ska gälla eller hävas.

I det nämnda exemplet kan jag konstatera att Arbetsmiljöverket på arbetsgivarens begäran inspekterade arbetsstället och inte fann skäl för ett omedelbart förbud. Kritik mot hur myndigheten agerar ligger utanför mitt uppdrag att hantera.

Det som däremot ligger i mitt uppdrag är att verka för ett elsäkrare Sverige och för en arbetsmiljö som gör att anställda väljer att växa och utvecklas i just denna bransch. Inte bara för att elektrikeryrket är ett av de roligaste man kan ha, utan också för att det är tryggt och säkert. I detta arbete är jag angelägen om en fortsatt god samverkan med Elektrikerförbundet.

Jan Siezing, vd EIO
EIO, Elektriska Installatörsorganisationen, är bransch- och arbetsgivarorganisation för 2 700 företag i elteknikbranschen.