Sjukskrivningarna på grund av el-olyckor har ökat under 2000-talet. Med den nonchalans för vanliga löntagare som byggherrar och arbetsgivare allt oftare visar  har vi dödsolyckan runt hörnet.

Nyligen var en av våra ombudsmän tillika regionalt skyddsombud ute på ett större bygge i Stockholm. Ett stort välrenommerat byggföretag utförde ROT-jobb på två bostadsfastigheter om vardera 20 000 kvadratmeter. Arbetsmiljön var bedrövlig.

Dammet låg så tätt inne på arbetsplatsen att man knappt kunde se handen framför sig. Där kördes med Bobcatmaskiner i fastigheterna utan avspärrningar eller säkrade vägar. Dammutsug saknades. Totalt otjänlig luft att arbeta i. Stora hål i byggnadens golv som var öppna eller dåligt täckta. Akut risk att fastna eller skada sig allvarligt. Skyddsräcken saknades för till exempel hisschakt. Direkt livsfarligt, rapporterar vår ombudsman.

Som om detta inte var nog var det en markanläggningsfirma som utförde elektriska installationsarbeten. För detta krävs behörig utbildning så att montagen inte kan orsaka skada och risk i samband med driftsättning. Arbetskraften som utförde arbetet var inte elektriker och hade inte nödvändig kunskap eller utbildning.

Skyddsombudet krävde skyddsstopp för allvarliga brister i arbetsmiljö och elsäkerhet. Därefter drog en cirkus i gång med Arbetsmiljöverket och Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, inblandade.  Häpnadsväckande är att verket tillsammans med arbetsgivaren genomför en egen inspektion och upphäver skyddsombudsstoppet avseende elsäkerheten, utan fackets medverkan. Sedan påstår de att man inte ”fick tag på” skyddsombudet.

För en helhetsbild ska också tilläggas att på bygget jobbar cirka 200 personer som ska dela på fem duschar och fem wc. Där fanns kvinnlig arbetskraft och där fanns, mot alla bestämmelser, ingen avgränsning i duschutrymmena. Bolaget på plats har inte förhandlat om inlånad personal enligt avtal och lag.

Vi vill därför ställa frågan till EIO:s vd Jan Siezing: Vad är det för ett arbetsliv du står upp för? Försvarar ni vilket agerande som helst när det gäller att äventyra elsäkerhet och grundläggande anständighet när det gäller arbetsmiljö? Hur tänker ni ta ansvar för att de som arbetar ute på byggena ska ha en säker arbetsmiljö?

I januari förra året mottog Elektrikerförbundet och EIO gemensamt ett Elsäkerhetspris för vårt organiserade elsäkerhetsarbete som bland annat är en del av vårt kollektivavtal. EIO har drivit flera kampanjer för tryggare och säkrare elinstallationer. Förutsättningarna borde därför vara goda att vi och EIO höll en gemensamt tuff linje ute på arbetsplatserna för att ha goda arbetsmiljöer med säkra elinstallationer.

Våra skyddsombud ute på fältet förfasar sig över tilltagande nonchalans på byggarbetsplatserna både när det gäller arbetsmiljön och elsäkerheten. Pressade byggtider och genvägar för att öka vinsterna gör att för många företag slarvar med säkerheten. De statliga verken är inget att hänga i julgranen. De har knappt resurser att vara ute på fältet och är ängsliga för att stöta sig med makten och penningen.

Kanske är detta bara ett tecken i tiden. EIO och andra arbetsgivare är så upptagna med sina nyliberala ideologiska trossatser att de fullständigt struntar i att det går riktiga människor därute på byggena. Att de har fruar, män och familjer som de förhoppningsvis ska kunna komma hem till.

Inom kraftområdet har det inträffat flera dödsfall under senare år. Vi har tack och lov hittills varit förskonade ifrån detta inom installationsbranschen men varningssignalerna finns där. Sjukskrivningarna på grund av el-olyckor har ökat under 2000-talet. Så med den nonchalans för vanliga löntagare som byggherrar och arbetsgivare allt oftare visar upp så har vi dödsolyckan runt hörnet.

Törs du se dig själv i spegeln Jan Siezing?

Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerna
Per-Håkan Waern, arbetsmiljöansvarig

Organiserar 25 000 yrkesproffs inom el, kraft och elektronik.