Pavlos Cavelier Bizas, Asal Gohari och Nils Dahlgren, SSU Uppland.

debatt Vi behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik som bygger på både humanism och realism. Som ger människor på flykt en fristad men också ett värdigt mottagande och en god integration, skriver representanter för SSU Uppland inför helgens SSU-kongress.

Sveriges migrationspolitik har allt för länge präglats av politiska låsningar och kortsiktiga ad hoc-lösningar snarare än långsiktighet. Det är olyckligt. Inte minst för de som flyr från krig och förtryck i behov av skydd. Socialdemokratin behöver formulera en berättelse och ge konkreta svar på hur framtidens migrationspolitik ska se ut.

På SSU-kongressen i helgen kommer det fattas beslut om ett nytt migrations- och integrationspolitiskt program. SSU Uppland kommer driva på för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, realistisk och som tar höjd för framtidens utmaningar. Vi ska hjälpa så många människor på flykt som möjligt men samtidigt också ta ansvar för en välfungerande integrationspolitik. Våra förslag är följande:

1. En offensiv biståndspolitik som förebygger krig och konflikt
Målet måste vara att ingen tvingas fly från första början. De allra flesta vill inte lämna sitt land frivilligt – utan man tvingas till det på grund av konflikter och förtryck. Sverige kan bidra till en jämlikare och fredligare värld. Därför måste vi växla upp vårt arbete med en offensiv bistånds- och utrikespolitik som förebygger konflikter, skapar varaktig fred och stabila demokratier. Utvecklingsbiståndet måste därför öka, enprocentsmålet hållas och avräkningarna från biståndsbudgeten minska. Detta arbete måste också innehålla ett klimatperspektiv. UNHCR beräknar att klimatförändringarna kommer tvinga hundratals miljoner på flykt till 2050. Därför behövs det både en kraftfull miljö- och klimatpolitik och ett ökat klimatbistånd som bromsar klimatförändringarna samt en global flyktingpolitik som har beredskap för klimatflyktingar.

Antalet vi tar emot påverkar vår möjlighet att ge ett värdigt mottagande och en god integration.

2. Ett kvotflyktingssystem på EU-nivå
Den stora utmaningen hösten 2015 var delvis det stora antalet Sverige tog emot jämfört med andra EU-länder men framförallt oförutsägbarheten. Migration och integration hänger ihop. Antalet vi tar emot påverkar vår möjlighet att ge ett värdigt mottagande och en god integration. För att skapa förutsägbarhet och ge flyktingar ett värdigt mottagande bör därför den huvudsakliga vägen till Sverige ske genom ett EU-baserat kvotflyktingssystem. Ett sådant system skulle också bidra till att förhindra dödsfall på Medelhavet och ge de med störst behov av skydd, exempelvis kvinnor och barn, bättre möjligheter att få en fristad. Dagens survival of the fittest-system som bygger på att man har pengar och fysisk kraft att ta sig till Europa måste skrotas.

Just nu sker förhandlingar inom EU kring ett gemensamt asylsystem. Det rimliga utfallet av dessa förhandlingar är ett system där asyl söks utanför EU:s yttre gräns och att de som har skyddsskäl fördelas rättvist mellan medlemsländerna. Fördelningen ska ske utifrån objektiva kriterier som varje medlemslands folkmängd, ekonomi och arbetsmarknad. Det vore också önskvärt att permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening ges som huvudregel till de som får beviljat asyl i EU. Dock är det förmodligen inte framkomlig väg om man vill komma överens kring ett gemensamt system. Vi menar därför att ett EU-gemensamt kvotflyktingssystem ska utgöra ett tvingande golv, inte ett tak för varje medlemslands nationella flyktingpolitik. Sverige ska kunna vara mer ambitiösa än exempelvis Polen och Ungern och som huvudregel erbjuda permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening. Om det finns politisk vilja och kapacitet i Sverige ska vi också kunna ta emot fler än vad EU anvisar oss. Detta förutsätter dock att det sker inom ramen för ett kvotflyktingssystem där antalet som Sverige tar emot regleras i förväg. Annars kan vi hamna i en situation likt hösten 2015 där Sverige fick ta ett oproportionerligt stort ansvar jämfört med resten av EU.

3. En ordnad och reglerad arbetskraftsinvandring
Dagens liberala arbetskraftsinvandringslag som infördes under den förra Alliansregeringen måste ersättas med en ordnad arbetskraftsinvandring. Syftet med arbetskraftsinvandring är att fylla ett behov av arbetskraft – inte att dumpa löner och villkor. Därför bör det införas en behovsprövning av arbetskraftsinvandringen som inte ligger i händerna på arbetsgivarna. Alla som arbetar i Sverige ska ha schyssta löner och villkor i enlighet med kollektivavtal. Samtidigt bör det bli enklare att arbeta i högkvalificerade yrken där det råder brist och där Sverige är i behov av kompetens. Därför måste de omtalade kompetensutvisningarna stoppas. Det är inte rimligt att arbetstagare straffas med utvisning när det är uppenbara små fel som lätt kan rättas till. Utgångspunkten bör i sådana fall snarare vara att arbetsgivaren straffas med böter.

Med dessa förslag som grund vill vi bidra till en långsiktigt hållbar migrationspolitik som bygger på både humanism och realism. Som ger människor på flykt en fristad men också ett värdigt mottagande och en god integration. Vi hoppas att SSU-kongressen fattar beslut i denna riktning och att det så småningom kan bli Socialdemokraternas politik.

 

Nils Dahlgren, distriktsordförande SSU Uppland

Asal Gohari, förbundsstyrelsekandidat, SSU Uppland

Pavlos Cavelier Bizas, distriktsstyrelseledamot och kongressombud med ansvar för migration, SSU Uppland