Ledare Polisen har slagit till mot de oberoende fackföreningarna i Belarus. Orsaken är att de protesterat mot kriget i Ukraina. Nu måste de fackliga företrädarna släppas fria.

Motståndet mot kriget i Ukraina tycks starkare i Belarus än i Ryssland. Ett 20-tal protesterande fackliga ledare har nyligen gripits i Belarus, bland andra Alexandr Yarashuk, ordförande för BKDP och Mikalaj Sharakh, ordförande för FBTU. Ännu fler fackliga företrädare har kallats till förhör hos polisen efter att öppet ha kritiserat det ryska angreppet på Ukraina.

Under flera decennier har de oberoende fackliga organisationerna tagit strid mot envälde i Belarus. Efter att president Aleksandr Lukasjenka utropade sig som segrare i valet 2020 utbröt stora protester i landet. Gatorna fylldes av demonstranter och vid flera industrier strejkade arbetare och anklagade presidenten för valfusk. Aktionerna skakade om samhället, inte minst strejken vid det statliga kaliumkloridföretaget Belaruskali.

mycket talar för att kritiken mot det ryska kriget är starkare i Belarus 

I dag är protesterna nedslagna. Många oppositionella har flytt landet medan andra bedriver ett underjordiskt motstånd. Till de få organisationer som fram till nu haft en viss fortsatt möjlighet att verka hör de oberoende fackliga rörelserna. En del av dessa har en lång historia, andra har växt fram ur de strejkkommittéer som bildades under protesterna mot Lukasjenka.

Palmecentret i Sverige har länge samverkat med de oberoende fackliga organisationerna i Belarus. Inga Näslund, centrets expert på landet, är oroad över utvecklingen:

– Regimen försöker likvidera hela det civila samhället. Flera fackligt aktiva riskerar långa fängelsestraff. Andra blir administrativt frihetsberövade och där inspärrningen förlängs och förlängs på oklara grunder.

I Ryssland är utrymmet för oberoende medier som kritiskt granskar Rysslands krigföring i princip obefintligt. I Belarus finns en något bättre tillgång till information. Många invånare i den västra delen av landet ser på polsk teve och under den tidigare proteströrelsen fick flera för vana att söka sig till nya källor. I Belarus är också förtroendet för de statliga medierna undergrävt på ett annat sätt än i Ryssland. Det är svårt att säkert bedöma opinionsläget, men mycket talar för att kritiken mot det ryska kriget är starkare i Belarus än i Ryssland. Det kan vara ett skäl till att Belarus inte deltar i kriget med egna trupper, även om Lukasjenko tillåter rysk militär att angripa Ukraina från Belarus.

En avgörande faktor är att stärka den ryska oppositionen mot kriget. I det sammanhanget kan protester i Belarus fungera som en föregångare. Banden mellan Belarus och Ryssland är starka. Om motståndet mot kriget tar sig synliga former i Belarus kommer troligen kritisk information läcka in i Ryssland.

Flera globala fackliga organisationer, Amnesty International och FN-organet ILO har protesterat mot att regimen i Belarus gripit fackligt aktiva. I Sverige har Palmecentret gått i bräschen för kritiken. Frågan handlar om försvar av fackliga rättigheter, men också om att skapa utrymme för att protestera mot Rysslands krig i Ukraina.