ledare Inget av de spelbolag som fick licens i samband med omregleringen är baserat i Sverige. Det försvårar genomlysningen av finansiella transaktioner. Fallet Ninja manar därför till reformer som sätter punkt för haveriet på spelmarknaden.

Kunder som tillåtits spela långt över insättningsgränser och ”allvarliga och systematiska brister” när det gäller åtgärder mot penningtvätt och terrorfinansiering. Spelinspektionens beslut att, med omedelbar verkan, dra in licensen för spelbolaget Ninja Casino visar på ett strukturellt problem.

Övertrampet från Ninja Casino – ägt av Safeent, i sin tur ägt av Global Gaming – är ingen avvikelse på en i övrigt sund spelmarknad. Civilminister Ardalan Shekarabi välkomnar den indragna licensen och vill se hårdare regler för att ”kraftigt begränsa spelreklam”.

Men räcker det för att komma åt problemen?

Enligt Folkhälsomyndigheten lever 172 000 svenskar med någon som lider av spelproblem. Så kallade ”problemspelare” står för 75 procent av bolagens omsättning. Konsekvenserna, som Liv Beckström skrev om i våras, är lika välkända som destruktiva: söndertrasad privatekonomi, försämrad hälsa och förhöjd suicidrisk.

Det är inte bara banker som är måltavlor för kriminella.

Ändå är spelmissbruket en naturlig komponent i spelbolagens kalkyler – själva affärsidén. Läkaren Carolina Widinghoff skriver i Läkartidningen om att just nätspel är särskilt riskfyllt:

”Högriskspel karakteriseras av kort tid mellan satsning och resultat [..] Lättillgänglighet, snabba utbetalningar och kontinuiteten i långa spelsessioner är också associerat med ökad risk för spelproblem.”

Det är inte svårt att greppa att branschens miljardinvesteringar i reklam som triggar psykologiska impulser är problematisk. För den som ligger i riskzonen, eller redan spelar, är det mer eller mindre omöjligt att fly undan. Det räcker att besöka hemsidor, använda appar eller röra sig i det offentliga för att påminnas om bolagens bländverk: ”Uttag inom fem minuter”, ”Trippla din första insättning”, ”Gratis spins”.

I bästa fall handlar det om okunskap, i värsta fall om medveten manipulation.

Den här veckan träffar civilminister Shekarabi representanter för den italienska regeringen, som från 1 januari i år helt förbjudit spelreklam. Förhoppningsvis kan det så småningom resultera i att, som en majoritet av svenskarna vill, något liknande i Sverige.

Men frågan om spelmissbruket och den sunkiga reklamen är bara ena delen. Inget av bolagen som fick i licens i samband med omregleringen av marknaden är baserade i Sverige. Det försvårar både genomlysningen av finansiella transaktioner, inte minst när det gäller att förhindra penningtvätt och terrorfinansiering. Som i fallet Ninja Casino.

Gårdagens besked från regeringen om att skärpa åtgärderna mot just penningtvätt och terrorfinansiering understryker allvaret. Det är inte bara banker som är måltavlor för kriminella.

I slutändan handlar det om synen på hur vi ska ha det tillsammans. Det är direkt orimligt att en bransch får dominera det offentliga rummet, utnyttja människor och smita undan ansvar. Rätten att göra vinst kan inte gå före allmänintresset.

Fallet Ninja manar till reformer som sätter punkt för haveriet på spelmarknaden – och sätter medborgarnas intressen före bolagens.