Sveriges röst har blivit tystare – och det i en tid när abortmotståndet har blivit allt mer högljutt och samverkar i oheliga allianser. Det skriver Carina Hägg (S), ledamot i Europarådets svenska delegation.

Kriget mot kvinnorna vinner ny mark. I en nyutkommen bok skriver journalisten Anna Dahlqvist om ett tilltagande abortmotstånd i Europa – något som även har varit märkbart under mitt arbete i Europarådets parlamentariska församling.

Abortmotståndet växer i hela Europa – även i länder där abort formellt sett är tillåtet. På många håll har tillgången till abort begränsats utan att legaliteten har ifrågasatts. Det kan röra sig om en långt gången privatisering där vissa sjukhus inte tillhandahåller aborter eller om införandet av samvetsklausuler som gör det möjligt för läkare att vägra utföra en abort.

På så sätt begränsas möjligheten att i praktiken genomföra en abort, även i länder där aborter i lagens mening är fria. Detta är en mycket medveten strategi som drivs av starka nätverk i Europa och är en linje som vi vet även har stöd hos Kristdemokraterna i Sverige.

Det finns även svenska exempel på att personal på apotek har vägrat att sälja abortpiller. Vårdpersonal också i mitt hemlandsting har satts under press av abortmotståndare. Vår nationella lagstiftning är byggd för offentlig vård och är därför på sikt svag i förhållande till den vårdmarknad som växer fram.

När utrikesminister Carl Bildt besökte den parlamentariska församlingen i Strasbourg ville han inte stödja Europarådets positiva beslut om abort. I dag ingår efter överenskommelse mellan allianspartierna kända abortmotståndare i den svenska delegationen. Få har noterat att Sverige inte längre har en samlad röst i vare sig nationellt, i europeiska fora eller internationellt.

Det är min uppfattning att man som politiker måste stå upp för sina åsikter även i obekväma frågor och i forum där dessa inte är populära. Sverige har ett särskilt ansvar att stå upp för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Men regeringen har inte gjort tillräckligt på det här området.

Sverige har en lång tradition av att aktivt försvara möjligheten till säker abort och kvinnans fria val. Vi har länge arbetat för detta, inte minst i biståndssammanhang. I många utvecklingsländer är tillgång till abort och framförallt preventivmedel en nyckelfaktor för att klara en effektiv familjeplanering. Osäkra och illegala aborter är en vanlig dödsorsak.

Den borgerliga regeringen har inte officiellt ändrat politiken. Däremot har språket försvagats. I tal och samtal står svenska statsråd fortfarande för ett arbete med sexuell och reproduktiv hälsa. I praktiken har man dock dragit ned på aktiviteten i internationella organisationer.

De biståndspengar som från svensk sida går till sexuell och reproduktiv hälsa har skurits ned för varje år sedan 2006. Ordförandeskap för både Europarådet och EU blev en besvikelse för många som hoppats att regeringen skulle lyfta dessa frågor.

Sveriges röst har helt enkelt blivit tystare – och det i en tid när abortmotståndare från den amerikanska kristna högern, islamistiska rörelser och katolska kyrkan blivit allt högljuddare och samverkar i oheliga allianser.

Det är därför jag fortsätter att driva dessa frågor i Europarådet. Sverige behöver återigen bli en kraft för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Regeringens vakthållande om den svenska traditionen på området är tyvärr en läpparnas bekännelse. Det är dags att aktivt ta ställning för kvinnors fulla rätt till sin kropp och hälsa.

Carina Hägg, socialdemokratisk riksdagsledamot och ledamot i Europarådets svenska delegation.