Så kom den, hämnden. Hon får svårt att komma in i parlamentet, men kan absolut peta ut Kristdemokraterna.

Sara Skyttedal, tidigare Kristdemokrat och Sverigedemokrat-wannabee, bildar det nya partiet Folklistan för att kandidera i sommarens EU-val.

Skyttedal sitter redan i Europaparlamentet, invald på Kd-mandat men numera politisk vilde, så formellt har Sverige därmed fått ytterligare ett parti i parlamentet. I alla fall till valet i juni.

För Kristdemokraterna är Skyttedals drag förstås ett rejält grundskott. Redan tidigare sackar Kd efter i opinionen och det är oklart om de ens med en bra valrörelse i ryggen skulle kunna vinna något mandat i Europaparlamentet.

Nu får de en utmanare.

Historien visar att nya partier har enklare att vinna framgång just i valen till Europaparlamentet

Skyttedal frontade tidigare Kristdemokraternas högerflank. Hon framstod som den perfekta syntesen av de senaste 30 årens dogmatiska nyliberalism och de senaste tio årens dogmatiska nykonservatism.

I den meningen ligger hon politiskt nära partiledaren Ebba Busch.

Med detta i ryggen är det svårt att se att hennes nya parti ska kunna vinna några andra väljare än tidigare kristdemokrater och en grupp Sverigedemokrater.

Båda dessa partier har med andra ord skäl att vara oroliga.

Historien visar att nya partier har enklare att vinna framgång just i valen till Europaparlamentet. Väljarna tycks använda just det valet för att visa sitt missnöje, kanske till och med chansa lite med sin röst.

Den trenden förde in Junilistan i Europaparlamentet. Efter nej-sidans seger i folkomröstningen om Euron 2003 bildades partiet 2004 och fick senare samma år hela 14,5 procent i Europavalet. I valet 2009 tog samma trend Piratpartiet till Europaparlamentet med 7,1 procent av rösterna, och fem år senare var det dags för Feministiskt initiativ, Fi, att göra samma resa. Gudrun Schymans parti fick 5,5 procent och en plats i parlamentet.

Det finns några gemensamma drag i dessa partiers framgångar.

För det första drevs de fram av en politisk agenda som gynnade just deras profil, just deras sakfrågor. Junilistan red på den EU-kritiska vågen från folkomröstningen. Piratpartiet lockade många unga som såg friheten på internet hotad, en debatt som just hade kommit igång under andra halvan av 00-talet. Feministisk initiativ kom fram under en period då många unga kvinnor definierade sig som feminister och frågan om jämställdhet stod högt på dagordningen.

För det andra bars två av dem, Fi och Junilistan, fram av starka politiska personligheter. Schyman i Fi och Nils Lundgren i Junilistan.

Med Folklistan prickar Skyttedal in en av dessa variabler.

Hon är känd och stridbar. Medierna kommer följa hennes försök att utmana de etablerade partierna nästan vad hon än driver för politik.

På den andra punkten är det svårare att se att hon skulle lyckas. Hennes politik blir en högerbonanza, svår att skilja från Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas, eller för den delen Moderaterna under Kristersson. Hennes projekt handlar helt enkelt inte så mycket om politik som om personen Sara Skyttedal.

Det är med andra ord svårt att se att Folklistan, ett namn som när man uttalar det är lätt att missta för ”folkilskan”, skulle ta sig ända till Europaparlamentet.

Däremot kan det absolut sätta käppar i hjulet och peta ut Kristdemokraterna. Både i årets val och riksdagsvalet 2026.