Expressenkrönikören Ulf Nilsson har all rätt att skriva rasistiska texter, men han har ingen mänsklig rättighet att bli publicerad i Expressen. Ansvaret för detta faller på Thomas Mattson som chefredaktör och ansvarig utgivare.

Att kalla någon rasist handlar alltid om att göra en gränsdragning. För Afrosvenskarnas riksförbund är den gränsen med råge passerad när man som Ulf Nilsson den 7 oktober skriver i en av Sveriges stora kvällstidningar att kolonialismen var bra och att världen med säkerhet skulle ha varit mycket sämre om “den vite mannen inte hade vågat sig ut med bössan till hands”.

Expressen har alltså en rasist som stående kolumnist sedan många år tillbaka och han har gång på gång tillåtits skriva rasistiska artiklar som “Islam är en farlig religion” (10 juli, 2005) och “Ingen risk att de militanta muslimerna lyckas i sin avsikt” (14 dec, 2010) där han bekymrar sig över de låga födelsetalen bland “pursvenskar” och en enligt honom växande muslimsk befolkning.

Han har också hunnit med att extraknäcka för den rasistiska webbtidningen Dispatch International och vunnit hyllningar från högerextrema sajter som Politiskt inkorrekt. Nilsson har förstås rätt att vara rasist och skriva vilka rasistiska texter han vill men han har ingen mänsklig rättighet att bli publicerad i Expressen. Ansvaret för att detta sker faller på Thomas Mattson som chefredaktör och ansvarig utgivare.

Kolonialismen var ett kalkylerat folkmord på tiotals miljoner bruna och svarta människor för profit. Bara i Kongo-Kinshasa halverades befolkningen från 20 till 10 miljoner under de två första decennierna av belgiskt kolonialt styre. De bokstavligen arbetades ihjäl i kanske världens enskilt största folkmord, men Kongo var på intet sätt unikt.

Överallt i världen där det europeiska koloniala civilisationsuppdraget drog fram ‑ Amerika, Afrika, Asien ‑ innebar det folkmord, etnisk rensning, tortyr, och slaveri. Allt det som nazisterna dömdes för i Nürnberg gjorde kolonialmakterna på en större skala i sina kolonier. Att det inte fått samma plats i historien och samma respekt i vår samtid beror förstås på att förövarna vann de europeiska världskrigen och att deras offer inte var vita.

I dag är det ett brott som kan leda till fängelse i många länder att förhärliga eller förneka den europeiska förintelsen och i Sverige är det knappast något man skulle få publicerat i Expressen ens under Thomas Mattsson. Att skriva att kolonialismen var bra är helt klart att förhärliga folkmord, men det är också en form förintelseförnekelse eftersom det finns en antydan om att förintelsen som skedde i kolonierna inte var så farlig.

Thomas Mattson har låtit Expressen bli en arena där det dagtingas med svarta och bruna människors människovärde genom att ställa tiotals miljoner av våra liv mot någon vit europés idé om vad som utgör framsteg. När Aftonbladets Jan Helin lät publicera en artikel av Jimmie Åkesson (SD) där muslimer beskrevs som det största hotet mot Sverige sedan Andra världskriget fick han rätteligen hård kritik. Expressens publicering går långt utöver detta i sin rasism fast protesterna har hittills varit ganska begränsade i ett medielandskap där rasism tycks alltmer normaliserat.

Så varför publicerar Thomas Mattson en förintelseförnekande text? Är det för att svarta och bruna människors förintelse inte riktigt räknas i Sverige? Eller är det vetskapen om att Ulf Nilsson oförblommerade rasism genererar många klick på internet?

Sanningen är nog att båda dessa faktorer spelar in, men frågan “varför” är egentligen av mindre betydelse. Det viktiga är i stället att de antirasistiska krafterna i samhället sätter ner fötterna och markerar var gränsen går. Självklart råder tryckfrihet, men det finns också ett ansvar för en tidning som gör anspråk på att vara “oberoende liberal” att inte torgföra vilken rasism som helst och man kan inte ha det på båda sätten. Thomas Mattson måste avgå för att han normaliserar en rasism där svarta och bruna människors människovärde inte räknas. Om han inte avgår på egen hand måste Expressens ägare sparka honom för att inte hållas medansvariga.

Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksförbund
Zakaria Zouhir, Afrosvenskarna i Stockholm
Mohamed Yassin, Afrosvenskarna i Malmö