Skolpanelen på Kulturhusets scen

Val 2022 Väljare fick möjligheten att ställa frågor direkt till riksdagspolitiker när Dagens Arena och Kvartal ordnade ett Townhall-möte på Kulturhuset i Stockholm. Ämnena var lag & ordning och skolan – frågor som tillhör väljarnas viktigaste inför valet 11 september.

Väljarnas viktigaste frågor inför riksdagsvalet är lag & ordning, sjukvård, Sveriges ekonomi och skola och integration på delad fjärdeplats. Det visar en undersökning av Demoskop. Igår kväll fick ett antal medborgare ställa sina frågor om två av ämnena – skola och lag och ordning – i en direktsänd debatt anordnad i ett samarbete mellan Dagens Arena, Kvartal, Kulturhuset Stadsteatern och Demoskop.

Innan utfrågningen började presenterade Karin Nelson, vd på Demoskop, mer statistik om svenskarnas syn på kvällens ämnen.

Enligt Demoskop har både oron för våldet i samhället och oron för att själv bli utsatt för brott ökat. Men oron för våld i samhället är betydligt större – 87 procent – än andelen svenskar som känner oro för att själva bli utsatta för brott: 54 procent. För att förbättra lag och ordning vill väljarna i huvudsak se bättre samverkan mellan polis, socialtjänst och skola, och på plats två hamnar insatser mot gängkriminalitet.

Bland partierna har Sverigedemokraterna högst förtroende bland väljarna när det gäller lag och ordning.

Partierna som var representerade för att diskutera lag och ordning var Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Första frågeställaren ur publiken undrade hur politikerna ville bekämpa gängkriminalitet, förutom att införa hårdare straff.

– Det börjar i familjen – vi vill ha obligatoriska föräldrastödsprogram, sa Andras Carlson från KD.

Även Miljöpartiets Martin Marmgren betonade vikten av tidiga insatser riktade mot familjer, medan SD:s Tobias Andersson tyckte att den viktigaste åtgärden är att häva sekretessen kring personuppgifter mellan myndigheter.

– Vi behöver prata om hur vi får in unga i sommarjobba istället för att bara prata hårdare straff, sa Petter Löberg (S).

Moderaternas Johan Forssell menade att det brister över hela linjen i åtgärder.

– 1000 nya barn och rekryteras in i gängen varje år. Vi måste vara stenhårda mot gängen men skifta fokus i det förebyggande arbetet, från tillfälliga insatser, sa han.

Efter en paus var det dags för skolfrågan. Demoskops undersökning visar att Socialdemokraterna toppar väljarnas förtroendelista när det gäller skolpolitik. På andra plats kommer Liberalerna och på tredje plats, Vänsterpartiet.

Medan stödet för rätten att välja skola är starkt bland väljarna, i alla fall på de högre stadierna, anser endast 7 procent av väljarna att skolor ska tillåtas att ta ut vinst på samma sätt som vilket företag som helst.

Partieran som besvarade skolfrågorna var S, M, V, C och L. En av frågeställarna om skolan var Juan Ramirez från Norrtälje. Han menade att den ojämlika skolan i huvudsak har två orsaker: kommunaliseringen och friskolereformen. Nu ville han veta hur politikerna vill göra skolan mer jämlik.

Han fick genast medhåll av Daniel Riazat från Vänsterpartiet i sin problembeskrivning:

– En marknad har ett behov av att tjäna pengar, det är själva syftet. Och när elever sätt in i det här systemet blir de kunder och undervisning en vara. Om Barbara Bergström är en eldsjäl kan hon ju göra om sin skola till ett kooperativ, sa Daniel Riazat.

Liberalernas Fredrik Malm ville hellre prata om kommunaliseringen som roten till det onda.

– Kommunaliseringen har varit ett elände som dränerat lärare på status och auktoritet och sänkt kunskaperna. Vi har 50 olika sätt att räkna ut skolpengen på, sa han.

Moderaternas Lars Hjälmered tyckte inte man ska fokusera på skillnaden mellan friskolor och kommunala.

– Det största problemet är skillnaden mellan pojkar och flickor, mellan stad och landsbygd. Där är den största ojämlikheten, sa Lars Hjälmered.

Socialdemokraterna hade också förslag för att minska ojämlikheten i skolan.

– Det viktigaste vi kan göra är att lyssna på våra forskare och OECD som säger att friskolesystemet hindrar oss från att lyckas med det kompensatoriska systemet, sa Gunilla Svantorp (S).

Lars Hjälmered (M) sa också att han räknar med att man med en ny regering under nästa mandatperiod kommer att lägga fram förslag som bland annat begränsar möjligheten att dela ut vinst för skolbolag. Men Daniel Riazat (V) anser att det är ett slag i luften, eftersom överskott kan slussas mellan olika dotterbolag istället för att delas ut som vinst. Vänsterpartiet vill istället förbjuda aktiebolag att driva skolor överhuvudtaget.