Valideringsprocessen för vårdlegitimationer är lång och besvärlig. Nu lägger Socialstyrelsen fram förslag för att effektivisera systemet.
Socialstyrelsen beräknar att dubbelt så många kommer att ansöka om yrkeslegitimation som till exempel läkare och sjuksköterskor i år, jämfört med för tre år sedan.
Det har lett till att väntetiden för att få sin legitimation validerad har ökat från två, tre månader till runt nio månader. Detta trots att Socialstyrelsen har anställt fler handläggare.
Samtidigt är behovet av vårdpersonal stort i hela landet.
Nu föreslår Socialstyrelsen ett antal insatser som ska göra valideringsprocessen mer effektiv – för att snabbare få ut nyanlända i de yrken som de är utbildade till.
– Att lära sig svenska är nyckeln och det tar i dag för lång tid. Det som måste till är att man tidigt identifierar de här personerna och ser till att de bibehåller kontakten med vårdområdet. Man kan inte arbeta som läkare men man kan utföra vissa arbetsuppgifter inom vården samtidigt som man lär sig svenska, säger Erik Höglund, chef för avdelningen för regler och behörighet.
Ett av Socialstyrelsens förslag är att införa kunskapsprov för alla 21 legitimationsyrken – i dagsläget finns möjligheten endast för sju av dem.
Erik Höglund menar att det i dag finns alltför många vägar till att få sin legitimation validerad, beroende på vilket vårdyrke man har.
– Det tycker vi blir otydligt för den enskilde som söker och för vården som ska vara med att validera i provtjänstgöring, praktik och när de ska anställa. Det blir också onödigt krångligt för oss för att vi har många olika spår att handlägga och administrera i, säger han.
Tillsammans med berörda aktörer såsom lärosäten och arbetsgivare inom vården, vill Socialstyrelsen nu se över kunskapsprovens utformning. Myndigheten kommer även att se över möjligheten att ta fram kunskapsprov på engelska.
Många som kommer från ett utomeuropeiskt land och vill få sin utbildning bedömd i Sverige har ingen eller bristande dokumentation av sin kompetens, vilket gör det svårare att få en svensk legitimation beviljad. Med kunskapsprov ska det bli lättare att bevisa kunskap, färdighet och lämplighet.
– Då kan vi dra ner ambitionsnivån på dokumentationsgranskningen, den är besvärlig och tar rätt mycket tid. På det sättet borgar man både för patientsäkerheten och för den enskildes möjlighet att visa vad man kan, säger Erik Höglund.
Efter ett godkänt kunskapsprov är meningen att vårdpersonalen ska kunna göra praktik under ett antal månader, där arbetsgivaren bedömer personens praktiska kompetens och lämplighet mer djupgående.
Erik Höglund menar att dessa förslag kommer att göra att fler kommer ut i det arbete som de faktiskt är utbildade i snabbare.
– Vi tror att man kommer att kunna göra det här med kortare ställtider emellan de olika momenten, så att det blir ett mer jämt flöde och att man också kommer att kunna göra flera saker parallellt. Då kommer också totaltiden att kunna kortas, säger Erik Höglund.
Socialstyrelsen har redan inlett en dialog med olika lärosäten och beräknar hinna ta fram ett antal nya kunskapsprover under 2016.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
