Arbetsmiljö Regeringens förslag om att regionala skyddsombud ska få verka på fler arbetsplatser saknar majoritet i riksdagen. Men enligt journalisten Elinor Torp, som skildrat skuggsidan av arbetslivet, uppskattar många arbetsgivare skyddsombuden: »Det är Svenskt Näringsliv i toppen som inte hajar det här«
På torsdagen lade regeringen fram ett förslag om att utöka regionala skyddsombuds möjlighet att inspektera svenska arbetsplatser. Staten betalar i dag halva summan för de regionala skyddsombudens arbete, vilket i senaste budgeten är 110 miljoner kronor, och facken står för resten. I dag får skyddsombud bara besöka arbetsplatser där fackförbundet ifråga har medlemmar. Regeringen vill nu göra det möjligt för regionala skyddsombud att besöka alla arbetsplatser med kollektivavtal, oavsett om de har fackliga medlemmar eller inte.
Men regeringen har inte med sig sina samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna, som liksom Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till förslaget. Kristdemokraterna säger till tidningen Arbetet att de ska överväga hur de ser på förslaget. I sin budget föreslog KD, enligt Arbetet, att de regionala skyddsombudens roll bör utredas.
Enligt Elinor Torp, journalist och författare som länge beskrivit usla arbetsvillkor på skuggsidan av svensk arbetsmarknad, är regeringens förslag välkommet.
– Det är positivt att regeringen till slut har lagt fram det här förslaget, efter att ha pratat om det i två år. I dag kommer inte facket ut på de värsta arbetsplatserna, och det är ett problem som det här förslaget inte löser, men om man har kollektivavtal så borde facket åtminstone få komma dit, säger Elinor Torp.
Hon syftar på att arbetsplatser som saknar kollektivavtal skulle stå utanför fackets möjlighet till kontroll även om regeringens förslag skulle gå igenom. Anledningen till att förslaget inte innefattar arbetsplatser utan kollektivavtal är att en sådan förändring, enligt arbetsmarknadsdepartementet, skulle göra de regionala skyddsombudens roll mer otydlig, då det inte längre skulle finnas en koppling mellan skyddsombudets tillträde till arbetsplatsen, och ett kollektivavtal eller ett fackligt medlemsskap.
Hur stor skillnad tror du att förslaget kan göra om det går igenom?
– Det skulle göra det möjligt för fackförbunden att komma ut och slå larm om de värsta avarterna. Vem ska annars slå larm? Arbetsgivarna kommer inte att göra det, säger Elinor Torp.
Elinor Torp har tidigare pratat med alla riksdagspartierna om hur de ser på att utvidga de regionala skyddsombudens befogenheter.
– Min uppfattning är att alla partier utom SD är överens om att man måste komma åt de problemen med arbetslivskriminalitet och snedvriden konkurrens.
Sverigedemokraterna vill helt och hållet ersätta de regionala skyddsombuden med arbetsmiljörådgivare från Arbetsmiljöverket, vilket är i linje med vad Svenskt Näringsliv föreslog 2017.
Elinor Torps erfarenhet av att möta arbetsgivare säger också att många av dem är tacksamma för att få stöd i arbetsmiljöarbetet av de regionala skyddsombuden, då de själva är så pass små att de ofta saknar kunskap och resurser för att klara av det.
– Jag vet att det här förslaget är i många arbetsgivares intresse – det är Svenskt Näringsliv i toppen som inte hajar det här. Det är ganska korkat.
Moderaterna och Liberalerna skrev igår en debattartikel i Aftonbladet där de dömer ut att staten betalar »hundratals miljoner« till facken för de regionala skyddsombudens arbete, när man inte kan kontrollera vad skyddsombuden gör och vilken effekt deras arbete får. Istället vill de att pengarna ska gå till oberoende inspektörer, samt föreslår att anställda lokalt väljer sina skyddsombud.
Partierna pekar också på att det är svårare att lägga skyddsstopp för arbetsplatser med alltför stress eller för systematisk diskriminering, än när det gäller fysiska risker – en invändning som får mothugg av Journalistförbundets Johan Lif i Arbetsvärlden.
Centerpartiets Alireza Akhondi lyfter också, i en kommentar till Arbetet, att det är ett problem att de regionala skyddsombudens arbete inte utvärderas, och att det är problematiskt att delegera »myndighetsutövning« till andra aktörer.
De regionala skyddsombudens arbete utvärderas i dag i så måtto att LO och skyddsombuden skickar in rapporter där de beskriver sin verksamhet under året. Om
– I rapporterna ser man att de regionala skyddsombuden gör väldigt mycket nytta, för ibland kan det vara svårt att ta i problem lokalt, som exempelvis psykisk ohälsa. Då är det mycket lättare för någon högre upp att agera, säger Elinor Torp.
Även om hon inte har några synpunkter på att de regionala skyddsombuden skulle utvärderas ytterligare, tycker hon att det är en märklig invändning mot regeringens förslag.
– Vi har ju ändå svenska modellen som bygger på att politikerna överlåter till fack och arbetsgivare att reglera villkor på arbetsmarknaden.
Hon anser också att det vore märkligt att ta ifrån facken sin roll som regionala skyddsombud för att istället överlåta den till Arbetsmiljöverket.
Oavsett om regeringen får igenom förslaget om att utöka regionala skyddsombuds befogenheter eller inte så är det bara en liten del av alla åtgärder som krävs för att minska utnyttjande av arbetskraft och ren kriminalitet, säger Elinor Torp.
– Det behövs mycket mer än det här, men som det är idag är det så illa att till och med Arbetsförmedlingen skickar ut folk med bidrag till skurkföretag. Så kan vi ju inte ha det. De myndighetsgemensamma insatserna måste fortsatt byggas ut, där sekretesslättnader mellan myndigheter är en del, säger Elinor Torp.
Hon lyfter fram Norge som ett föredöme, där regeringen tog krafttag mot social dumpning på arbetsmarknaden redan för 15 år sedan. I Sverige har problemen förvärrats, och det är därför hög tid att agera, enligt Elinor Torp.
– Det har börjat fuskas mycket mer de senaste tio åren. Det beror på minskad kontroll av arbetsgivare, genom regeländringar som har gjorts för att det ska vara lätt att starta och driva företag genom bland annat F-skattsedel, i kombination med en nedrustning av Arbetsmiljöverket.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
