Bränder på asylboenden applåderas och tips om recept på napalm sprids i högerextrema grupper på Facebook. Det möjliggör hatbrott, menar David Brax, Göteborgs universitet.
Förra veckan publicerade Expo en granskning av ett antal SD-vänliga Facebook-grupper. Kommentarsfälten under delade artiklar om bränder på asylboenden domineras av hyllningar till personerna som startat bränderna. Även konkreta uppmaningar till att sätta eld på boenden och att begå andra våldsbrott återfinns i dessa grupper.
Trots att många av dessa poster ger konkreta tips på var och hur man bäst begår brott, leder sällan inläggen till konsekvenser, menar David Brax, post doc vid CERGU vid Göteborgs universitet. Få fall gällande hot och hat på internet har lett till åtal eller domar.
– Alla de här sakerna som sprids på internet underlättar ju brotten, men är samtidigt inte tillräckligt nära kopplat till enskilda brott för att med nuvarande lagstiftning kunna rubriceras som medhjälp till brott eller uppvigling. Rent juridiskt är det väldigt svårt att komma åt det här, säger David Brax.
Det är omöjligt att hitta en specifik förklaring till varför personer beter sig så här på internet. Anonymitet har tidigare förklarat en del av detta – man kan uttrycka mer extrema åsikter om man inte behöver uppge sitt eget namn. Att mycket hot och hat nu sker på Facebook, där personer inte är anonyma på samma sätt, borde enligt den logiken innebära mindre extrema åsikter. Men så har det inte blivit.
– Jag tror att en viktig del av detta är identitetsskapandet, att man identifierar sig med de här attityderna och den politiska analys som sker där. Då vill man inte längre vara anonym, säger David Brax.
Ett problem är att man i de här grupperna inte möter något motstånd, det är få som går in på kommentarsfälten och säger emot. De som inte själva har främlingsfientliga åsikter, kommer sällan i kontakt med de sammanhang på internet där sådana åsikter uttrycks. Man ser dem helt enkelt inte.
– Det gör att likasinnade bara pratar med varandra och då blir det som någon slags hårdvaluta att göra det mest extrema i gruppen. Man triggar varandra och får uppmärksamhet genom att driva den hårdaste linjen. Om man är redo att ta till våld bekräftar det ens engagemang, säger David Brax.
Han menar att det tidigare har funnits en uppfattning om att personer som begår hatbrott är medlemmar av organiserade nätverk, men att verkligheten är en annan. I stället begås brotten främst av enskilda individer. Men förutom att dessa personer främst är unga män, så vet man relativt lite om deras bakgrund, klasstillhörighet och erfarenheter – vilket hade kunnat förklara deras beteenden.
– Man vill gärna spekulera kring vilka de här personerna är för att man vill ha en profil, en riskgrupp. Men det är farligt att göra på allt för lösa grunder bara för att man vill göra det här beteendet begripligt, säger David Brax.
Det finns inget heller något klargjort kausalt samband mellan hat och hot på internet och den senaste tidens bränder på asylboenden eller ens hatbrott generellt sett. Det man kan veta, menar David Brax, är att man i de här grupperna sprider information som underlättar för personer att begå brott. När jargongen trissas upp och personer postar adresser till asylboenden, recept på napalm, tips för att inte lämna några spår efter sig och så vidare, så blir det lättare att begå brott.
– Det är inte så att alla människor i de här sammanhangen triggas av att begå våldsbrott, men vissa gör det. Det kan verkligen vara en del av motivbilden, att ens världsbild bekräftas vilket gör att man börjar se det som nödvändigt att agera, säger David Brax.
Att Sverigedemokraterna i Lund förra veckan publicerade en lista på tilltänkta asylboenden är en sådan underlättande faktor. Det rubriceras inte som uppvigling eller medhjälp till brott, och får därmed inte inga reella konsekvenser.
– Men det är en oerhörd fara att i ett läge där asylboenden sätts i brand gå ut och berätta var asylboendena finns. Det kan självklart vara en bidragande faktor eftersom det underlättar att sådana här brott sker, säger David Brax.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
