De första nyanlända med ettåriga uppehållstillstånd har börjat komma till Arbetsförmedlingen – som varit stenhård i kritiken mot de hårdare asyllagarna. »Våra farhågor kvarstår«, säger Johan Nylander, verksamhetssamordnare.

En knapp månad har gått sedan de nya hårdare asylreglerna började gälla i Sverige. Lagförändringarna innebär bland annat att majoriteten av alla asylsökande får ettåriga uppehållstillstånd, att rätten att ta hit sina anhöriga begränsas samt att försörjningskraven skärps.

Nu har de första nyanlända med tidsbegränsade uppehållstillstånd börjat komma till Arbetsförmedlingen och påbörjat sin etableringsplan. Myndigheten har tidigare varnat för de förödande konsekvenser de nya asyllagarna kan få för de nyanlända i det remissvar man lämnade till regeringen i våras.

Bland annat riktade man hård kritik mot regeln om att en anställning ska kunna leda till permanent uppehållstillstånd eftersom detta motiverar personer med erfarenhet och kompetens att ta en okvalificerat jobb i stället för att delta i snabbspår eller på annat sätt validera sina kunskaper. Enligt Arbetsförmedlingen är det inte bara »slöseri med individers kompetens«, det gör också att bristen på kvalificerad arbetskraft »kvarstår på en onödigt hög nivå«.

I remissvaret pekade också Arbetsförmedlingen på att tryggheten som ett permanent uppehållstillstånd ger försvinner och att många därmed kan tänkas göra stora uppoffringar för att få en anställning. Något som innebär att det finns en risk för exempelvis handel med anställningsavtal eller att personer inte får den lön de har rätt till.

Dessutom befarar man att den begränsade rätten till anhöriginvandring kommer att skapa stress och oro över familjemedlemmarna som är kvar i utlandet, vilket kan leda till att det tar längre tid att etablera sig.

Och så sent som i mitten av augusti återupprepade Arbetsförmedlingen sin kritik. I en prognos myndigheten skickade till regeringen påpekar man dessutom att lagändringen även kommer drabba Arbetsförmedlingens anställda. De tillfälliga uppehållstillstånden riskerar nämligen att leda till mer administration för de anställda som därmed får mindre tid för de nyanlända. Dessutom befarar man att den krävande arbetssituationen kan leda till att den redan höga personalomsättningen ökar ytterligare – något som i sin tur också kan få negativa konsekvenser för de nyanlända.

Vilka effekterna blir i praktiken kan man dock ännu inte svara på.

– Det är för tidigt att säga något om våra farhågor kommer att infrias eller inte eftersom regelverket började gälla i somras. Men vi kommer följa den här gruppen noga, säger Johan Nylander, verksamhetssamordnare på enheten för integration och etablering.