Det ska fan vara vänsterpartist. Efter en utmärkt start som ny partiledare – Jonas Sjöstedt vann snart sagt alla av de många minidebatter som Sveriges Radios Studio Ett bjöd in honom till och i vissa opinionsmätningar rusade partiet runt på siffror nära tio procent – ligger partiet stilla strax över fem procent. Det vill säga mycket nära de ”katastrofsiffror” som i förlängningen tvingade Lars Ohly att avgå.
Opinionssiffror säger aldrig hela sanningen, och långt ifrån val är de inga intäkter för slutresultat. Men innan någon kommer på ett bättre sätt är mätningarna det enda vi har. Det finns många potentiella anledningar Vänsterpartiets återgång till de beskedliga valförutsägelsernas dal.
Är det på grund av att den tidigare så lugna och behärskade partiledaren förvandlades till en skällande fullblodsterrier under SVT:s partiledardebatt? Eller att allt ljus hamnat på Stefan Löfven sedan Socialdemokraterna tvättade bort krisstämpeln? Att ovanligt många mainstreamjournalister varit ovanligt kritiska mot regeringen, och därigenom dragit undan mattan för V:s kritik?
Oavsett anledning är det svårt att se att det skulle handla om politiken. För trots det låga opinionsstödet är det frågan om Vänsterpartiet någonsin haft så mycket medhåll i så stora delar av folklagren. Till och med DN:s Peter Wolodarski tycker som Vänsterpartiet när det gäller eurokrisen. Och Expressens ledarsida vill se över möjligheterna till att göra stora vinster inom välfärdssektorn. För att inte tala om alla de miljoner medborgare som efter Carema-skandalen vill avskaffa dem helt och hållet.
I går tog V tillfället i akt att lansera ett förslag för att göra just detta. Vård, skola och omsorg ska befrias från kommersiella intressen. Den fria etableringsrätten avskaffas – det ska vara upp till skattebetalarna, via valda församlingar, att avgöra var det finns behov av till exempel en ny vårdcentral. Däremot ska valfriheten finnas kvar, och partiet vill se ökad brukar- och personalmakt.
Med utspelet kliver Vänsterpartiet (förhoppningsvis) in i debattens mittpunkt igen, och det var en självsäker och ödmjuk Jonas Sjöstedt som talade i Almedalen. Borta var det hetsiga humöret, i stället minde vänsterledaren om en gammaldags frikyrkopastor.
Löftet om avskaffade vinster sätter också press på Stefan Lövfen. LO, som dessutom har ena handen i Fredrik Reinfeldts jobbpaktsficka, tog nyligen samma beslut på kongressen – samtidigt som Socialdemokraterna är splittrat i vinstfrågan.
Spelar Vänsterpartiet korten rätt kan framtiden innebära fler förslag på verkligt politiskt reformarbete snarare än uppgivna nickningar mot ”marknaden”. Och kanske också de röster partiet alltmer gör sig förtjänta av.
facebook: 11 twitter: 7











”Med utspelet kliver Vänsterpartiet (förhoppningsvis) in i debattens mittpunkt igen”
På vilken planet bor Anna Hellgren?
Vänsterpartiet har inte befunnit sig i debattens mittpunkt på den här sidan av ryska revolutionen.
Det viktigaste som hänt i Svensk politik på 2000-talet är att under perioden from valet 2002 tom valet 2010 så tappade (s) i runda tal 600.000 väljare.
Det har ritat om kartan och bla medfört att
1. Vi i dag för den andra mandatperioden har en borgerlig regering.
2. Miljöpartiet har kunnat kliva fram och har idag en helt annan ställning i Svensk politik än före 2002 och att
3. Sverigedemokraterna kunnat komma in riksdagen genom att de precis som m och mp kapitaliserat på socialdemokraternas väljartapp.
Hur många av dessa ca 600.000 väljare som (s) tappade gick till V?
Svar: Inte en enda.
Om man räknar netto har V inte kunnat vinna över en enda av de 600.000 väljare som (s) förlorade 2002-2010. Det gör V till den stora förloraren i Svensk politik tillsammans med C som också missade denna möjlighet som nu inte längre finns.
”…. Och kanske också de röster partiet alltmer gör sig förtjänta av.”
Tror Anna Hellgren att Vänsterpartiet helt plötsligt ska börja få en massa väljare när man helt och hållet missade den möjlighet som socialdemokraternas stora väljartapp 2002-2010 innebar så lever hon i Fantasien.
Du kan inte bevisa något ens med all denna sifferexcersis, eftersom den politiska pendeln går fram och tillbaks. Du nämner inte heller eurokrisen, eller vinsterna i välfärdssektorn, så ditt inlägg bemöter tyvärr inte ledaren på ett tillfredsställande sätt. Dina gliringar stärker inte heller din trovärdighet.
”Du kan inte bevisa något ens med all denna sifferexcersis, eftersom den politiska pendeln går fram och tillbaks”
Men problemet för V är att för deras del så svängde inte pendeln när den borde ha gjort det. Vilket medfört att dom hamnat i bakvattnet
Om socialdemokraterna förlorar 600.000 väljare och Vänsterpartiet (som historiskt stått S relativt nära och fungerat som dess stödparti) inte lyckas ta en enda av dessa 600.000 socialdemokrater som bytt parti så säger det oss väldigt mycket om tillståndet i V.
V står ju och stampar på samma fläck som innan (s) tappade väljare. Det gör inte Mp och SD.
Och i debattens mittpunkt så har V aldrig funnits.
Opinionsläget för V är ju utgångspunkten för artikeln, så varför upprepa detta och radda upp en massa siffror som inte leder någon vart? Din beskrivning blir också tendentiös när du inte nämner något om framgångarna under Schyman, den perioden ligger efter ryska revolutionen. Du undviker även de politiska frågor där V enligt artikeln just ligger i mittfåran.
”Opinionsläget för V är ju utgångspunkten för artikeln”
Helt rätt men Anna Hellgren har feltolkat opinionsläget som tex när hon säger att Jonas Sjöstedt fick en utmärk start och ”i vissa opinionsmätningar rusade partiet runt på siffror nära tio procent –”
Förklaringen till det är helt enkelt att när Sjöstedt tillträdde befann sig socialdemokratin alltjämt i fritt fall vilket gjorde att det i opinionsmätningarna spillde över en del sympatisörer även till V.
i SIFOS väljarbarometer för januari 2012 så hade (s) 24,6% vilket ju var något alldeles unikt dåligt. I samma mätning så hade V 8,8% i mätningar av andra opinionsinstitut så hade dom något mer.
Men därefter har (s) repat mod och börjat återta förlorad mark vilket medfört att V sjunkit tillbaka. Jonas Sdjöstedt utmärkta start berodde bara på att han tilträdde vis en tidpunkt då (s) hade all time low. Om man beaktar hur extremt lågt väljarstöder för (s) var just då så borde V ha haft betydligt mer än 8,8% hos SIFO för att Jonas Sjöstedts start ska kunna anses som bra.
I själva verket så fick Sjöstedt en rätt dålig start. Han lyckades inte skapa någon ”Westerbergeffekt” för V vilket jag tror berodde på flera orsaker.
En är att han var lite passiv i starten och utnyttjade inte det intresse som fanns för honom som nytillträdd partiledare. Nu är det vardag igen. Delvis kan det bero på att V är ett väldigt introvert och ideologiskt parti.
Ett annat problem är att han ibland upplevs som en yngre upplaga av Ohly. Han har ju precis som Ohly ett förflutet bland diktaturkramarna i kommunistisk ungdom och är väl mer ”old school” än en förnyare.
”Din beskrivning blir också tendentiös när du inte nämner något om framgångarna under Schyman”
Partiet gjord ett antal bra val under Schymans tid, unikt bra för V (vilket kommer att göra besvikelsen ännu större om Sjöstedt inte upprepar hennes siffror).
Men jag vill ändå hävda att hon trots det ändå inte befann sig i politikens centrum. När hon tillträdde så var det 90-talskrisen som var debattens mittpunkt.
Hennes tilltag att elda upp pengar i Almedalen för två år sedan var väl ett sista desperat rop på uppmärksamhet kring hennes person. Men väljarna gick inte igång på det.
”Du undviker även de politiska frågor där V enligt artikeln just ligger i mittfåran.”
Det har i alla tider funnits någon eller några frågor där V har delat åsikt med en majoritet av väljarna. Men det har oftast varit svårt för V att växla in det mot ökat väljarstöd vilket beror på flera orsaker. Den främsta är att V (om man tittar på helheten) alltid har haft en dålig politik. Det är ju bara att se på hur det såg ut i länder som styrdes av Vänsterpartiets broderpartiet.
Mycket kringsnack. Men det hindrar inte att ditt första inlägg var rätt meningslöst. Svårt att föra en vettig diskussion med dina ständiga utvikningar. Är det politisk diskussion eller är det gyckel?
Själv hittar ja inte något som ens kan kallas ett försök till en vettig diskussion om Vänsterpartiet som ledaren handlar om i någon av dina kommentarer
Hellgren tar nog upp det viktigaste, inklusive en hel del som du upprepar och spekulerar fritt några extra varv kring. Din ”analys” kan sammanfattas med att du inte gillar Vänsterpartiet.
”Men problemet för V är att för deras del så svängde inte pendeln när den borde ha gjort det. ”
Och varför ”borde” pendeln ha svängt för Vänsterpartiet just när nyliberalismen var så lite ifrågasatt och Alliansen nådde framgångar och lovade riktiga jobb? Ditt resonemang gäller kanske för Centern, men tyvärr inte för Vänsterpartiet. Du som högerpropagandist vill kanske snacka ned V så mycket som möjligt. Det blir inte någon intressant analys, bara propaganda..
”Och varför ”borde” pendeln ha svängt för Vänsterpartiet”
Därför att socialdemokraterna förlorade 600.000 väljare.
Om Vänsterpartiet hade varit konkurrenskraftigt så hade dom, precis som Mp, kunnat tjäna på att s förlorade så många väljare.
Ett grundläggande fel i din ”analys” är att du hänvisar till en period då Alliansen och Sd hade det politiska inititativet och gick fram. Men nu kan den borgerliga politiken utvärderas, och pendeln svänger igen. Ett vänsterparti som framför vettig kritik mot den förda politiken borde kunna gå fram, men man har inte gjort det (än). Det är Hellgrens utgångspunkt. Men du kommer väl bara med en massa utvikningar och tyckanden, grundade på dina borgerliga föreställningar.
”Ett vänsterparti som framför vettig kritik mot den förda politiken borde kunna gå fram, men man har inte gjort det (än)”.
Och dom kommer antagligen inte heller att göra det under perioden fram till valet heller.
Om Vänsterpartiet tänkt sig att gå fram och bli ett större parti så skulle dom ha gjort som Miljöpartiet dvs sett till att växa under den period då socialdemokraterna tappade 600.000 väljare.
Vänsterpartiet missade den möjligheten och lyckades inte vinna över några av alla de som lämnade (s) och nu har det tåget gått så nu finns inte den möjligheten kvar längre.
Du skriver:
”Ett grundläggande fel i din ”analys” är att du hänvisar till en period då Alliansen och Sd hade det politiska inititativet och gick fram” .
Din kommentar tyder på att du inte riktigt är med i matchen.
Fakta är att Miljöpartiet också gick framåt under den period som jag hänvisar till.
Sen kan man diskutera vilka fel som Vänsterpartiet gjorde som medförde att de (till skillnad mot Miljöpartiet) inte klarade av att gå en millimeter framåt under den period då (s) tappade hundratusentals väljare. .Jag har berört några men det finns fler.
Det är inte alls konstigt om både S och V drabbas under en period då Alliansen tar initiativet och lovar förnyelse.. Som under den period du diskuterar. Och samtidigt hade Miljöpartiet duktiga företrädare. Observera att diskussionen gäller varför inte V går fram nu.
”Observera att diskussionen gäller varför inte V går fram nu”.
Och det är ju det jag förklarar.
Vänsterpartiet brukar aldrig gå framåt när socialdemokraterna också gör det. Då står V i bästa fall stilla.
Om Vänsterpartiet verkligen hade velat gå framåt så skulle dom ha passat på när (s) gick bakåt. Men det gjorde dom inte och nu är det försent.
Men Vänsterpartiet är ett väldigt ideologiskt och introvert parti och jag är inte så säker på att dom har som mål att bli större än det 5-6% parti som de är idag.
I vart fall så fick jag aldrig intryck av av dom hade det som mål under den tid då Ohly var partiledare.
För i så fall skulle dom ha ansträngt sig betydligt mer för att vara ett alternativ för de som röstar på (s).
Ur ett borgeligt perspektiv så hade det varit bättre om de som gick från (s) till Mp i stället hade valt att gå till V.
Miljöpartiet är ju ett parti med i mångt och mycket borgerliga värderingar. Det är lättare att mobilisera borgerligheten mot kommunister som Lars Ohly än mot för detta centerpartistiska kommunalpolitiker som Peter Eriksson.
Konstigt att du framhåller två mandatperioder för en borgerlig regering som någto som skulle vara till nackdel för V. Ännu konstigare att du beskriver historiska förändringar i opinionen under en avgränsad period, men utesluter framtida förändringar. Nej, det var inte mycket till analys, om den var allvarligt menad.
Vänstern klarar inte av att ställa sig i medelklassens skor och se världen utifrån deras horisont. Visst tycker man illa om vinster som går till skatteparadis, men man vill inte heller ha ett system där det bara finns ett enda alternativ. Varken Ohly ellerSjöstedt har klarat av att beskriva hur en offentlig omsorg där det bara finns ett alternativ skall organiseras för att inte det inte skall bli så att medborgarens intresse alltid kommer lånht ned i prioriteringarna. Så är det tyvärr ofta när det offentliga organiserar. Hellre mycket byråkrati för att mäta det ena eller det andra, gärna planer och direktiv för jämställdhet, niljö och gud vet vad och så vidare. Fokus på kärnverksamheten försvinner.
Vänstern måste sluta att prata strukturer och komma ned till medelklassens verklighet och förstå deras tänk. man kan inte bara tro att man får röster på ideologiska redonemang.
Häromveckan var det någon vänsterpartist som ville förbjuda män att kissa stående. Det här verkar vara i samma klass. Allt underordnas den stora planen och mer makt åt politikerna.
Privata företag ser definitivt inte till medborgarnas intresse: De ser enbart till vinsten storlek. Personal- och brukarägda stiftelser bör vara bästa alternativet.
re Ingemar
Inte alltid. Om vi plockar bort aktiebolagen så försvinner en massa vård som tex en stor del av den företagshälsovård som idag avlastar den allmäna vården i rätt stor utsträckning.
De största aktörerna på marknaden, Previa och Feelgood skulle inte fortsätta att driva den verksamhet som de nu bedriver i AB:n i stiftelser så då skulle utbudet av vård minska helt enkelt
hallå medelklassen och Lennart. Exakt vad är medelklassens verklighet som du pratar om. och hur ska en politiker förhålla sig till den, tycker du ,ni. hälsningar nordlund
Jonas Sjöstedt och vänsterpartiet har helt rätt om Vård, skola och omsorg ska befrias från kommersiella intressen. Det är hög tid även för socialdemokratin att komma till denna insikt.
Helt rätt Bengt Silfverstrand!!
Jag håller fullkomligt med vad Bengt Silfverstrand skriver. Inte f-n ska pengar som är avsedda till skola, vård och omsorg hamna i pengastinna riskkapitalisters fickor efter att ha förts ut obeskattade till skatteparadisen.
Det är inte några futtiga tusemlappar det handlar om – det är miljarder som går den vägen varje år.
Dags för S-företrädare att berätta för andra partimedlemmar om sina bevekelsegrunder för sådana ståndpunkter som att det är omöjligt eller inte ens önskvärt att få bort profit/vinst ur vård, skola och omsorg. LO-kongressen röstade för non-profit och det kanske görs även på S-kongressen 2013 men verkställer ledningarna?
Förslaget har två huvudkomponenter:
1. Förbud mot att TA UT vinster i välfärden, och
2. Borttagning av den helt fria etableringsrätten.
Somliga väljer att inte läsa ordentligt; förslaget hindrar inte en mångfald av företagstyper i välfärden, och inte heller hindrar en fri konkurrens om etableringsuppdrag NÄR det konstateras ett behov av ny etablering.
en mening kom bort i min första kommentar:
Jag anser att Vänsterns förslag är bra, logiskt och välutvecklat och S borde helhjärtat ställa sig bakom förslaget.
Äntligen ett heltäckande förslag som kommer tillrätta med bristerna som borgarna förorsakat välfärden. Stopp för vinstuttag och luckrativa utförsäljningar. Samtidigt resurser för mera personal i vården och plats för ideella icke-vinstdrivande privata alternativ.
Ett utmärkt förslag som socialdemokrater och miljöpartister borde kunna ställa upp helhjärtat bakom.
Du har så rätt, Ellis W. I kommentarerna i anslutning till Sjöstedts tal valde flera att felcitera talet med tolkningar som absolut inte gick att göra för den som lyssnade. En av dem var SR-kommentatorn Inger Arenander. Hon sällar sig därmed till bl a Margit Silberstein och andra enögda observanter. Det bådar inte gott för en saklig debatt om vad Sverige behöver för politik i framtiden.
Jag tror inte alls att vänsterpartiet ställer sig i centrum för svenk politik. Att man lägger förslag om att angripa vinstutvecklingen i välfärden är ok. Den totala avreglering vi har idag fungerar inte och den leder till större klyftor.
Men deras förslag är typiskt vänsterpartistiskt centralistiskt. I praktiken skulle det betyda att vi i stort sett fick monopolen tillbaka. det finns andra vägar för att begränsa vinstintresset, behålla mångfalden och bejaka valfriheten för elver , föräldrar och vårdtagare.
Begränsa möjligheten att ta ut vinst enligt gällande lagstiftning. Ställkrav på att bedriva verksamheten långsiktigt för att få del av skattemedel. Låt de som betalar verrksamheten via skatt bestämma över etableringarna. Låt staten genom skolinspektionen ställa kvalitetskraven och följa upp dessa krav både när det gäller kommunalt driven verksamhet och privat verksamhet. Låt kvaliteten stå i centrum och inte driftsformen.
Vänsterpartiet har de bästa idéerna i svensk politik för en svensk arbetare. Även för medelklass bör finnas intresse, då svensk ekonomi är så nära förbunden med arbetarnas produktion. I andra vågen får tjänstemännen gå, om inte arbetarna får producera svenskt stål och andra produkter. Basen i ekonomin är svensk produktion.
Politikernas tal går inte att exportera, svenska politikers inflytande internationellt är marginellt. Svensk arbetarklass är betydelsefull för svensk nutid och framtid.
Alla bakslag för borglighetens systemförändring, i privatiseringen av välfärd, i skiktad valfrihet, i gunstlingssystemets ökade klyftor. Människornas frihet har begränsats.
Därför är vänsterns färdriktning ett slagkraftigt alternativ. I efterhand har VP fått rätt i att svenskt militär i Afganistan (där de knappt kan försvara sig själva) är ett meningslöst fjäsk för stormakterna, i vinstintresset inom välfärden, med en tydlig folkmajoritet för stopp för 8 miljarder tagna från anslaget till vården.
S får passa sig, så det inte mister väljare. I arbetslivet har lagarna försämrats i arbetslöshet, trygghet och arbetsskydd. Lönerna pressas nedåt och villkoren försämras. LO och S måste här agera och välja mellan högersossarnas nyliberlism eller ett bättre låglöntagareklimat. Glöm inte att höglönetagarna fått 76% och de lägst 7% i löneökning sista 20 åren.
Det som är hinder är att VP är ett litet parti, därför räknar många en röst som litet värd. Dock kommer alltid en vänsterregering behöva stöd från VP.
Artikelförfattarens sista stycke kunde hon gärna ha ”skippat”. Rent önsketänkande från en sann kommunist.
Men ämnet är viktigt och ska studeras och debatteras seriöst. Personligen har jag inget problem med att ett icke-offentligt bolag tjänar pengar på tjänster, oavsett om intäkterna kommer från det offentliga eller det privata. Det primära är ju att tjänsterna till medborgarna utförs väl och med rätt kvalitet. Men här står ren politisk dogmatik mot marknadens villkor. Sådant är ju givetvis ofrånkomligt eftersom inte alla är kommunister/socialister i Sverige.
Men de svenska kommunisterna kommer att få svårt att förklara hur de ska genomföra detta STOPP generellt. Landstingen och kommunerna över hela Sverige anlitar sedan många år privata sjukhus (vinstdrivande) för att överhuvudtaget klara av den basala servicen inom den sjuk- och åldringsvård de är ansvariga för. Att som privatperson försöka få en läkartid hos de privata sjukhusen är näst intill omöjligt idag. ALLT är upptaget av försäkringsbolag OCH av Landstingen.
Ska Sjöstedt därvidlag således förbjuda Landstingen/Kommunerna att upphandla dessa tjänster? Bryta alla kontrakt? Och därefter göra vad? Det är en etablerad politiska teknik idag att det offentliga anlitar det privata!
Sedan skulle jag önska att redaktör Hellgren skrivit: ”Det ska fan vara kommunist”! För det är det hon menar! Men idag är det efter Ohlys tagelskjortepåtagning inte gångbart att kalla sig för kommunist. Ert problem som kommunister är just detta. Ni trycker någonstans och vågar inte tala klarspråk. Inte f-n kommer V (fd VPK och före det MLKP) vinna fler proselyter så länge dess ledare inte vågar framträda med sitt hjärta som ledstjärna! Vad står V för idag? Rent nationalekonomiskt? Inom utrikespolitiken? INGENTING!!
Enbart vända kappan efter vinden. Ibland genusfrågor, ibland klassfrågor (vad nu det är idag), ibland vinstintressens förbannande inom den offentliga sektorn.
V kommer aldrig att få mer än ca 5% av väljarstödet så länge det inte framför sitt hjärtas mening, nämligen: Staten ska äga alla produktionsmedelen, samtliga finansinstitut och alla naturrikedomar inom landet. Då äntligen får ni den totala politiska makten över alla medborgare och Sjöstedt kan åka till Riksdagen med privatchaufför i en Trabant. Lycka till kan jag kosta på mig en fredagskväll!
Lars, det är demokratin som ska styra det här landet. Klart är att 60% i en gallup är emot vinster i välfärden, det går inte att bortse från..
Marknaden bör hålla sig borta från det politiska styret.
Privatiseringen har medfört sämre arbetsförhållanden och sämre vård/skola och smitning från skatten. Dåliga scheman, mindre bemanning, fler deltidsanställningar och för valfriheten har storstäder och rika människor vunnit kvalité på glesbygdens bekostnad.
Därför blir hotet om kommunister en lam bungerang.