Romernas rättigheter måste värnas varje dag

Internationella Romadagen är väl värd att uppmärksamma. Men hatbrotten mot romer pågår varje dag.

»Om det blir tjafs i skolan får vi romer ofta höra att vi inte har något land och att vi därför inte borde finnas på jorden.«, säger Felicia, 14 år, på Askebyskolan i Rinkeby när hon intervjuas i veckans nummer av SvD Junior. Felicia är ett barn, av många, som upplever hat och kränkningar, för att hon är rom.

Internationella Romadagen, är en dag väl värd att uppmärksamma och fira och det är en dag det är väl värt att begrunda hur det står till med alla människors lika värde i vårt land. Romerna har historiskt sett förföljts, trakasserats, marginaliserats och blivit utsatta för kränkningar och hatbrott. Barn, som Felicia, står för 15 procent av alla antiziganistiska hatbrottsanmälningar, fastställer Kommissionen mot antiziganism i sin rapport från januari.

Hatbrotten pågår och tillåts pågå mitt framför ögonen på oss. Rapporten visar att de ofta sker i offentliga miljöer, i vardagssituationer, som ska vara lugna och trygga. Skandalöst få anmälningar leder till åtal, bara tre procent 2013. Och brotten tycks bli allt grövre.

Vitboken Den mörka och okända historien från 2014 visar en verklighet full av övergrepp och diskriminering. För ett par år sedan fylldes media med vidriga rapporter om attacker mot romska EU-migranter i offentliga miljöer. Att få stenar kastade mot sig, se sitt boende brännas ner, bli spottad på, sparkad på, bli slagen, trakasserad och förföljd, är vidrigheter som de rumänska romerna i Sverige och i Europa ständigt tvingas vara rädda för ska hända dem själva eller deras barn.

Det är ett måste för polisen att börja prioritera dessa brott. Hur är det ens möjligt att 97 procent av anmälningarna aldrig går vidare till åtal?

Hur förhindras att fler boplatser bränns ner? Kanske genom att anvisa platser någon annanstans än i ett undangömt skogsparti?

Diskrimineringen mot romer pågår överallt i samhället. I skolan, på bostadsmarknaden, i arbetslivet. Det är därför glädjande att den nuvarande regeringen fortsätter den förras satsning på att stärka romernas rättigheter och livsvillkor. Denna 20-års strategi som initierades 2012 har som mål att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga livsmöjligheter som den som är icke-rom.

Och det är som på de flesta andra områden med utbildning det börjar. Sedan i höstas finns det en bok om antiziganism, baserad på vitboken, som skickats ut till landets alla SO-lärare i grundskolan.

Lärare, se nu till att använda den. För det är i skolan de viktiga diskussionerna måste ske, det är där källkritik ska läras ut, det är där fördomar ska punkteras och det är där mänskliga rättigheter ofrånkomligt ska praktiseras.

»Nationaldagen visar att vi också är en del av världen«, säger Felicia från Askebyskolan. Det borde hon få känna varje dag.