Rikard Warlenius: "Skattesänkningarna ökar utsläppen"

Dela

Sambandet mellan skattesänkningar och klimatpåverkan är en besk sanning som inget riksdagsparti verkar vilja svälja. Definitivt inte de vanliga skattesänkarpartierna, men inte heller de rödgröna. Ändå är det en obestridlig konsekvens av det faktum att den offentliga sektorn är mer klimateffektiv än hushållen. Sjukvård, skola och parkskötsel är helt enkelt inte lika klimatfarliga verksamheter som hushållens köp av energi, transporter, mat, prylar och så vidare. De exakta proportionerna är svåra att fastställa, men det finns numera relativt bra underlag.

För det första gäller att uppskatta Sveriges utsläpp ur konsumtionsperspektiv – alltså att tillskriva slutkonsumenten av varor och tjänster de utsläpp som varorna och tjänsterna har orsakat. I den officiella statistiken bokförs utsläppen i stället på producenten, vilket är enklare rent metodmässigt men ger en orättvis bild. Exempelvis får det den absurda konsekvensen att om Sverige lägger ner ett vattenkraftverk och i stället köper motsvarande mängd el från danska kolkraftverk så anses Sveriges utsläpp minska eftersom utsläppen inte sker inom våra gränser.

Sofistikerade modeller har utvecklats för att mäta utsläppen i varje led för alla varor som till slut når konsumenter i Sverige, och för att dra av utsläppen från de varor som tillverkas här men går på export. Den senaste vetenskapliga rapporten på området, Global Carbon Footprint publicerad av Nordiska rådet i november 2010, visar två mycket intressanta saker. För det första att Sveriges utsläpp ur konsumtionsperspektiv är hela 65 procent högre än vad som redovisas officiellt (116 i stället för 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2004). För det andra att vårt lands utsläpp fortsätter att öka, tvärtemot regeringens påståenden om att Sverige har brutit sambandet mellan tillväxt och utsläpp. Utsläppen var högre 2004 än 2001, som var högre än 1997. Den så kallade frikopplingshypotesen stämmer därmed inte ens för anhängarnas paradexempel, Sverige.

Enligt rapporten ”An Analysis of Sweden’s Carbon Footprint”, författad av forskare vid Stockholm Environment Institute och publicerad av Världsnaturfonden 2008, står hushållen för hela 76 procent av de konsumerade utsläppen i Sverige, medan offentliga sektorn står för 14 procent. Om uppgifterna kombineras med data om offentliga sektorns inkomster minus transfereringar tillbaka till hushållen och hushållens disponibla inkomster kan närmevärden fastställas för sektorernas ”utsläppsintensitet”, alltså utsläpp per krona. Då kan vi se att varje miljon kronor som hushållen förfogar över orsakar utsläpp på omkring 70 ton växthusgaser, medan en miljon i offentliga sektorn ”bara” orsakar utsläpp av 19 ton.

Detta tyder på att varje krona som skatten sänks kommer att åstadkomma närmare fyra gånger större utsläpp än om den hade stannat kvar i offentliga sektorn. Eftersom alliansregeringen nu är uppe i skattesänkningar på omkring 125 miljarder kronor kan vi förmoda att det har bidragit till att höja Sveriges utsläpp med cirka 6,4 miljoner ton per år. Det är ingen oskyldig siffra utan motsvarar omkring 5,5 procent av de totala utsläppen.

Naturligtvis är detta räkneexempel förenklat. Det är inte säkert att marginaleffekten är densamma som genomsnittseffekten och det spelar givetvis roll vilka skatter som sänks. Men trots osäkra data och viss förenkling kan jag inte se att inte grundresonemanget skulle hålla: Att skattesänkningar ger högre utsläpp. Det säger oss något viktigt om hur en kommande klimatomställning måste se ut. Vi kommer att kunna slösa på sjukvård, omsorg, skolor, kultur och idrott men måste hitta vägar att minska konsumtionen av prylar, energi och resor. Det ställer dagens kapitalistiska tillväxtsamhälle inför svåra prov, men borde inte låta alltför avskräckande för de rödgröna. Ändå verkar som sagt alla riksdagspartier rygga tillbaka inför den sanningen.

Rikard Warlenius, frilansskribent.

15 kommentarer

  1. Jan Carlson - 20 april, 2011

    Även om jag tillhör dem som hellre vill ha en ordentlig satsning på reparationer och upprustning av järnvägsnätet än ett femte jobbskatteavdrag vill jag ifrågasätta de avgränsningar som ligger bakom Rikard W:s intressanta analys. Hans tes är ju att det är privatpersoner som står för de flesta konsumtionsrelaterade utsläppen. Däremot orsakar den offentliga konsumtionen i sig lägre utsläpp. Så är säkert fallet eftersom en så stor del av den offentliga sektorns konsumtion är lönekostnader för de ca 30% av arbetskraften som är anställda av den offentliga sektorn.
    Om vi exemplifierar det med en skola så kommer dess direkta utsläpp från uppvärmningen, vattenförbrukningen, inköpt utrustning och skolböcker, belysning etc. Men större delen av budgeten är lönekostnader för de anställda. Vi kan anta att dessa anställda använder lika mycket energi som övriga bosatta i landet. Om vi inkluderar de utsläpp som användningen av deras löner och pensioner leder till får vi troligen ungefär samma utsläpp för offentlig verksamhet som om pengarna stannade kvar hos privatpersoner.
    Används i stället pengarna till nya billeder som Förbifart Stockholm blir resultatet kraftigt ökade utsläpp jämfört med en skattesänkning.

  2. Rikard Warlenius - 20 april, 2011

    vad jag vet har ingen tidigare räknat på skattesänkningars påverkan på utsläpp och därför kastade jag för säkerhets skull in en brasklapp om att räkneexemplet är förenklat och innehåller osäkerheter. Jag är glad om en debatt kan förfina argumenten och utesluter inte att du har en viktig poäng i att inte bara transaktioner till hushållen utan även lönekostnader bör subtraheras från den offentliga sektorns inkomster innan dess utsläppsintensitet beräknas. Men jag tror bestämt att du har fel i att det inte spelar någon roll alls för utsläppen om pengar tas ut i skatt eller stannar hos hushållen. Offentliga sektorns verksamheter är nästan uteslutande tjänster med marginellt energibehov: dagis, skola, sjukvård, bibliotek. En del är relativt energikrävande, som kollektivtrafik, men är då i hög grad ett substitut för långt mer energikrävande privattrafik. En del verksamhet är förmodligen väldigt energikrävande, som militären. Men i snitt torde offentliga sektorns utsläppsintensitet ändå ligga betydligt lägre än hushållens konsumtion av transporter, uppvärmning av bostäder och hushållsel, livsmedel, kläder, teknik osv – som allt är väldigt energikrävande. Tills jag är motbevisad står jag därför fast vid slutsatsen:”trots osäkra data och viss förenkling kan jag inte se att inte grundresonemanget skulle hålla: Att skattesänkningar ger högre utsläpp”.

    Vänligen,

    • Modig - 24 april, 2011

      All produktion av varor och tjänster når till slut efter ett antal led av förädling konsumenten och det oavsett om det rör sig om varor eller tjänster som produceras privat eller offentligt. Frågan då om tjänsteproduktion är mer eller mindre energikrävande än varuproduktion och om offentlig produktion av tjänster sker på annat sätt än privat produktion och om offentlig produktion är nödvändig för ökad tjänsteproduktion. Sannolikt är ökad tjänsteproduktion kännetecknande för utvecklade industriländer oavsett om det sker genom privat eller offentlig verksamhet. Offentlig verksamhet t.ex. inom stadsplanering, kollektivtrafik och bostadsproduktion skulle möjligen teoretiskt kunna förväntas vara effektivare sett till samhällsintresset, men praktiken i Sverige ger inte vid handen är det offentliga fungerar tillfredsställande på dessa områden. Hur är det då med varuproduktionen, är det sant att svensk industri konsumerar mer energi än offentlig verksamhet? Med tanke på att svensk industri i hög grad producerar insatsvaror, investeringsvaror, så måste hela kedjan fram till konsument undersökas även om slutkonsumenten finns utomland, motsvarande måste göras för importen och i de förädlingskedjor som blir följden kommer en del av slutprodukterna att vara tjänster pga insatsvaror som tandläkarstolar, datorer, lokaler, transportmedel mm och en del av insatsvarorna för varuproduktion kommer att vara tjänster, både offentliga och privata. Förövigt fungerar prismekanismen utmärkt för att mäta relativa priser på insatsvaror i import och export och energieffektiviteten kan vara hög även om Sverige skule använda relativt mer energi än våra handelspartners.

      Jag tillåter mig att tvivla på den refererade undersökningen och jag tillåter mig att tvivla på slutsatserna i föreliggande artikel.

  3. goran - 21 april, 2011

    För att vara konsekvent bör socialdemokraterna jobba hårdare för sitt mål att alla pengar betalas in till stat och kommun som sedan får dela ut matkuponger, klädkuponger m.m. Då blir ju all konsumtion offentlig och utsläppen försumbara.

    Samtidigt kan man med utsläppsargument förhindra att offentlig vård, skola etc. överförs till privata utförare.

    • Thomas - 24 april, 2011

      @Goran
      Klockrent! Den enskilde individen slösar bara bort pengarna på onyttiga och klimatförstörande aktiviteter. Medborgarna kan inte anförtros att hantera sina pengar själva. Idéen med kuponger är den enda rationella lösningen. Vi måste sprida mantrat: ”Staten vet alltid bättre än du själv”. Lite lyx behövs i alla fall – det blir en cd-box till jul med Kim Jong-Ils samlade tal.

  4. Rune - 24 april, 2011

    Lo bör genast säga upp alla gällande kollektivavtal och begära omförhandlingar med sänkta löner som krav för miljöns skull .Alla måste förstå sitt eget bästa och inte protestera , det är ju som socialdemokraterna säger torftigt med plånboksfrågor .

  5. Keja - 25 april, 2011

    Hur fan orkar Dagensarena sprida så jävla mycket propaganda. Det finns inte en enda fråga som inte Dagensarena lyckas vinkla till regeringens nackdel. Man blir ju alldeles matt! Att besöka den här kommunistsajten känns som att åka tidsmaskin tillbaka till Kalla Kriget och propagandaministeriet i Kreml. En hel sajt fylld med skitsnack om våra folkvalda… och vem betalar dessa extremisters löner? Är det måhända skattepengar från sossarna som myglas in i den här propagandaverkstaden?

    Fast lite bra är det! För det visar ju hur desperata sosse-kommunisterna är. Folk vill inte ha er sjuka politik mer och då försöker ni köra med smutskastning och propaganda istället.

    • Lars E - 27 april, 2011

      Artikeln är väl snarare ett debattinlägg än propaganda. Så delta gärna i den demokratiska diskussion som pågår här.

      Kolla gärna även upp fakta om finanseringen av Arena, ifall du verkligen bryr dig.

  6. FJONG - 26 april, 2011

    De gnälliga kommentarerna till trots så talar ju den fakta du har tagit fram till sitt tydliga språk. Är väldigt glad över att du tog dig tid och räknade på detta. Hoppas att någon vågar bemöta dig i en saklig debatt om detta, det är en väldigt intressant fråga.

    • Kurt - 26 april, 2011

      Vad visar artikeln? I de fall offentlig sektor är slutkonsument dvs inom sektorer som försvaret, polisen etc så är utsläppen mindre, men merparten av all offentlig verksamhet har hushållen som slutkonsument. Så vad visar rapporten? Att merparten av tjänsteproduktionen i landet sker inom offentlig sektor? Artikeln är lika intetsägande som merparten av journalistiken i landet. Det går inte att dra någon som helst slutsats av en artikel med en författare som inte förstår vad han läser i en rapport.

  7. Tobias S - 27 april, 2011

    Eftersom jobbskatteavdraget omfördelar pengar från de med små marginaler till de med stora marginaler ökar sannolikheten att pengarna sparas istället för att konsumeras. Sparade pengar orsakar inga utsläpp.

  8. Roald M - 27 april, 2011

    Socialistblaskan Dagensarena är ju bara så galet pinsam! Är det här nya Kreml? Här sitter ett antal propagandaspridare på heltid och bara letar halmstrpån som man sedan försöker överexponera för att smäda sina politiska motståndare. Hur orkar ni? Ser ni inte hur sannslöst pinsamma ni är på DA? Alliansen vinner över er sossar! Ni har ingeet att komma med! Juholt är ju så tragiskt dålig och Waidelich ska vi inte ens prata om. Sverige är på väg mot framtiden. Inte tillbaka till ert socialistiska högskatte-bidrags-Sverige där alla levde som socialfall.

  9. Maria Mutt - 29 april, 2011

    Medan det internationellt pågår intensivt arbete med på att klargöra och beräkna det ekonomiska systemets, nu allmänt erkända misstag att inte räkna in kostnaderna för ekosystemtjänsternas avgörande insats för all ekonomisk verksamhet, hemfaller man i några kommentarer åt att se det som en inhemsk sossekommunistkomplott.
    Hur kan man så självklart anse att pengar som är skapade inom ett produktionssystem som inte betalar sina ekologiska och sociala kostnader är bärare av frihet ?
    Och med den känslighet för individens rättigheter som yppas i kommentarerna borde det vara uppenbart att det hat som i dessa riktas mot ”sossekommunisterna”som vill beslagta privata pengar att detta hat har sin motsvarighet i de krav som miljarder människor ställer i utvecklingsländerna, till oss som länge missbrukat fossil energi och vars konsekvenser hårt drabbar deras frihet när livsbetingelserna slås sönder i form av förändrade ekosystem och ett förändrat klimat.
    Vad gäller själva sakinnehållet i artikeln så har professor John Holmberg vid Chalmers visat en fullständig korrelering mellan inkomst och koldioxidutsläpp,10% ökad inkomst ger ca 9 % ökade utsläpp(2008), man bor större, flyger mer,köper båtar, bilar, plan osv, bränsleandelen av inkomsten ökar ända till 8 decibilen( Sterner).
    I förhållande till detta är det rimligt att anta att utsläppen är mindre för resurser som går till energieffektivisering och till en nödvändig omställning till ickefossil energi; för resurser som satsas på utbildning så att människor verkligen får möjlighet att förstå och delta i samhällets utveckling; resurser som satsas på forskning och innovationer; på systemutveckling som text kombinerade renings-transport- och energisystem på kommunal nivå, något som väcker intresse i utvecklingsländerna och kan ge utsläppseffekter där; resurser till offentliga rum för samtal och undersökningar; på lekplatser, på omvårdnad med mycket mer. Dessa områden ger en helt annan utsläppsbild både som kumulativ effekt av omställningen och som effekt av själva aktiviteten.

    När det gäller argumentet att de offentliganställdas löner med medföljande konsumtion borde påverka utsläppsintensiteten för den offentliga sektorn så måste man i sådana fall även ta med motsvarande led inom den privata konsumtionen alltså att köpet av tex en platt tv omvandlas till säljarens lön som går till konsumtion. Dessutom oavsett om de jobbar inom det offentliga eller det privata skulle de individerna haft en inkomst. Problemet är att bådas löner är skapade inom ett produktionssystem som inte betalar sina ekologiska kostnader. Skillnaden kvarstår i användandet av miljonen. Pengarnas verkan i omsättning av energi och naturresurser fördröjs av en lektion i matematik jämfört med en tur med en ribbåt.

  10. Rosa Lundmark - 8 maj, 2011

    En viktig fråga att debattera och analysera, Tummen upp för dem inlägg som är seriösa och tillför fakta och argument för att förfina analysen. Tummen ner för dem som skjuter budbäraren istället för att ge sig in i debatten. Mina tankar när jag läste inläggen var att för kommunerna har vi miljöplaner som följs upp och analyseras, miljömål att sträva mot och diskutera, medan det inte finns samma uppföljning och politiskt beslutade mål, av fullt acceptabla anledningar, av hushållens ”verksamhet”. Det finns alltså en samhällelig strävan, om än med för låga mål enligt min uppfattning, att minska miljöpåverkan, i kommunernas verksamhet. Det skulle också tala för att det är mer gynnsamt med offentlig konsumtion än privat.





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

SKATTESMÄLLEN: 20 kronor – per år

Blogg › Regeringen höjer skatten med 1 krona och 66 öre i månaden för dem som har en månadslön på över 37 700 kronor. Så här drabbas du av den röda skattechocken – Dagens Arena har hela listan. 0Inga delningar

Socialliberalism förpliktigar, Birgitta Ohlsson

Ledare › Det stormar i Liberalerna. Under den gångna veckan har den gamla konflikten mellan de så kallade socialliberalerna och kravliberalerna i partiet blossat upp inför öppen ridå. 0Inga delningar

Så tycker facken om budgeten

Nyhet › Facken applåderar förbättringarna i a-kassan och satsningarna på arbetsmiljön. Men flera av fackförbunden efterlyser mer utbildningssatsningar. 0Inga delningar

Hörde någon ordet fördelningspolitik?

Ledare › Om regeringen på allvar vill bekämpa ojämlikheten i samhället kan den inte bortse från skatterna. 0Inga delningar

Skolmiljoner brinner inne – 16 600 lärare går miste om lönelyft

Nyhet › 600 miljoner av det statliga lönelyftets tre miljarder kronor kommer inte att delas ut i år. Över 16 000 lärare går miste om en månatlig lönehöjning på 3 000 kronor. 0Inga delningar

22 av 22 remissinstanser sågar regeringens nya migrationspolitik

Nyhet › Alla 22 instanser som hittills lämnat in remissvar på regeringens nya migrationspolitiska förslag sågar det vid fotknölarna. 5275facebook: 5275

PODD | FN:s migrationsmöte – vad ledare gör för en selfie med Obama

Blogg › Under två dagar kommer världens ledare samlas för två möten om migration och människor som flyr. Vad kommer de komma fram till och kan vi hoppas på en riktig förändring? 0Inga delningar

Mattias Goldmann: Så historisk är regeringens miljöbudget

Debatt › Bakom de stolta orden finns delar att vara stolt över, men också delar där regeringen slöat, duttar eller lurar sig själv – här är budgetens tio inriktningar, skriver Fores vd. 0Inga delningar

»Får vi inga pengar från kunden får du ingen lön«

Nyhet › Egenanställningsföretagen marknadsför sin verksamhet som »enkel och trygg«. Men enligt facket råder stor osäkerhet kring de anställdas villkor och i värsta fall blir man helt utan lön. 21facebook: 21

Så har rasistsajterna rasat i sociala medier

Nyhet › Spridningen av material från hatsajter har minskat med nära 75 procent det senaste halvåret. 518facebook: 518

Läkare: Förlossningsskador skandalöst dåligt undersökt

Nyhet › Bristningar drabbar upp till 60 procent av alla föderskor. Enligt Socialstyrelsen ger skadorna sällan problem. Nu stöter myndigheten på motstånd – forskare pekar på omfattande kunskapsluckor. 566facebook: 566

Sverige sämst i klassen – här ökar klyftorna som mest

Nyhet › Skillnaden mellan fattiga och rika ökar mer i Sverige än i något annat OECD-land, visar ny rapport från LO. 1591facebook: 1591

Så driver assistansbolagen upp vinsterna

Nyhet › Med hjälp av jurister kan privata bolag driva upp antalet assistanstimmar – och därmed vinsterna. »Lagen sätter få gränser för vad man kan få« säger Cecilia Eek, Försäkringskassan. 68facebook: 68

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Balkanrutten

Bild: Flcikr/International Federation of Red Cross and Red Crescent Society

EU skickar nödhjälp till Grekland

Nyhet › EU-kommissionen föreslår att 700 miljoner euro ska ges till nödhjälp i Grekland, på Balkan och EU-länder utmed Balkanrutten.  12facebook: 12

Matkö i Idomeni, Grekland. Bild: Johanna Senneby

Tusk: Sätt flyktingar i förvar i 18 månader

Nyhet › I en intervju med the Guardian avfärdar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk den officiella statistiken över flyktingars ursprung och beskriver Merkels politik som farlig. 10facebook: 10

malin och anna eu

”Plötsligt är det som att det inte finns några flyktingar”

Nyhet › I skuggan av kriget mot terrorismen bryter länderna utmed Balkanrutten mot asylrätten. Europaparlamentarikerna Anna Hedh (S) och Malin Björk (V) är mycket kritiska. 170facebook: 170

Strandade flyktingar syr igen sina munnar i protest
Balkan sorterar flyktingar – hundratals lämnade i ingenmansland
 

Redaktionen


Nina Brevinge

Hälften av friskolorna startar mot kommunens vilja

Över hälften av friskolorna etableras mot kommunpolitikernas vilja. Och i 30 procent av fallen är det högerstyrda kommuner som säger nej, visar en granskning från Lärarnas tidning. 0Inga delningar

S-ledamöter rasar mot reglerna för familjeåterförening

Långt hårdare krav för familjeåterförening än Morgan Johansson påstår


Johanna Senneby

Kommunalare: Skamligt att klanka ner på våra jobb!

Många kommunalare sliter 12 timmar om dagen för att få ihop en lön som knappt går att leva på, skriver barnskötaren Håkan Brodén på DN Åsikt... 0Inga delningar

Expert sågar M-förslag om asylsökandes rätt till juridisk rådgivning

»Inhuman behandling av ensamkommande barn«


hannafinmo

Flyktingar och sjuka får betala för moderaternas budgetbalans

Moderaterna i regeringsställning lånade årligen för att kunna sänka skatten. Men i opposition får flyktingar och sjuka ta smällen för att klara siffrorna. 0Inga delningar

Säger verkligen facken ja till höjd pensionsålder?

Hörde någon ordet fördelningspolitik?


Vesna Prekopic

Polisen behövs, men jämlikhet behövs mer

Att sätta in fler poliser för att förhindra bilbränder är nödvändigt. Men det viktigaste kommer alltid att vara arbetet för att skapa ett jämlikt samhälle. 0Inga delningar

Björklund på farlig populistisk väg

Fega inte ur – förbjud vinster i skolan helt


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • Arena_banner_nyhetsbrev
    pengaropolitik