Anna Danielsson Öberg Foto: Jenny Lindahl

fredagskrönika Sjukfallen ökar. Frågan är om det handlar om ett trendbrott eller tillfälligt hack i kurvan. Fortsätter utvecklingen kommer inte det mål som är satt för sjukfrånvaron uppnås. Och mycket tyder på att fler mår dåligt på arbetsplatserna – igen.

Något har hänt under andra halvåret i år när det gäller sjukfrånvaron, enligt Försäkringskassan. Antalet nya sjukfall har ökat. Det betyder ökade kostnader för sjukfrånvaron i år och nästa år.

Dessutom finns det stor risk att den rödgröna regeringens mål om sjukpenningtalet inte uppnås.

Enligt målet, som är ett genomsnittsmått på antalet sjukskrivningsdagar med ersättning från Försäkringskassan, ska det vara 9 dagar år 2020. Just nu är det 9,7 dagar. Men om den utveckling som noterats under hösten inte bryts uppnås inte 9 dagar, enligt Försäkringskassan.

Det är inte första gången myndigheten varnar för trender man ser i sjukskrivningsmönstret. Så har skett vid flera tillfällen sedan mitten av 1980-talet. Varje gång har dock åtgärder satts in för sent, vilket inneburit att sjukfrånvaron ökat kraftigt.

En rapport från LO visar också att stressen i arbetslivet ökat – inte minst arbetarkvinnor drabbas.

Och nu kan det alltså vara dags igen. Att det finns tecken på att arbetsbelastningen är hög på arbetsplatserna råder ingen tvekan om.

Högkonjunkturen har varit stark i flera år och tempot är högt på arbetsplatserna. Av och till kommer varningssignaler från olika fackförbund. Många är stressade och arbetar för mycket övertid. En undersökning från Unionen visade till exempel att bara hälften av alla tjänstemän hinner utföra sina arbetsuppgifter eftersom arbetstiden inte räcker till.

En rapport från LO visar också att stressen i arbetslivet ökat – inte minst arbetarkvinnor drabbas.

Och senast i förra veckan kom Arbetsmiljöverkets återkommande och omfattande undersökning med alarmerande siffror. Undersökningen har gjorts regelbundet sedan början av 1990-talet och innebär att runt 12 000 sysselsatta intervjuas.

Syftet är att undersöka hur svenska folket mår i och på grund av jobbet. Den här gången har förändringar gjorts i underlaget så jämförelser bakåt är inte möjliga att göra.

Årets undersökning blir därmed ett slags ögonblicksbild och det är definitivt inte en positiv bild. Tre av tio har någon form av psykiska eller fysiska besvär som orsakats av jobbet det senaste året.

Den vanligaste orsaken till besvären är hög arbetsbelastning som leder till trötthet. Och det är vanligare att vara trött än att drabbas av fysisk smärta. När undersökningen presenterades konstaterade Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet i Stockholm att den ska ses som en temperaturmätare på hur det ser ut med ohälsa i arbetslivet.

Signalen från facken är att möjligheten att påverka arbetsbelastningen måste öka bland de anställda. Mer fokus om vilka förändringar som behövs och vad som händer på arbetsplatserna, är ett vanligt fackligt krav.

En rapport från LO visar också att stressen i arbetslivet ökat – inte minst arbetarkvinnor drabbas..

Också arbetsgivarna anser att mer kunskap behövs om vad som händer på arbetsplatserna. När en ny myndighet presenterades som ska sammanställa den kunskap som finns inom arbetsmiljöområdet och se till att arbetsplatser får del av kunskapen, var också både fack och arbetsgivare positiva.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap som den heter inledde sin verksamhet för några månader sedan. Men det är högst oklart om den får fortsätta sin verksamhet.

Som så mycket annat påverkas den av vad som händer i riksdagen och försöken till regeringsbildning. Bland de borgerliga partierna finns en oenighet om myndigheten behövs.

En annan effekt av det politiska läget är att Arbetsmiljöverket får mindre pengar.

I den rödgröna övergångsregeringens budget minskas anslaget med drygt 6 miljoner nästa år. Men om Moderaterna bestämmer budgeten blir det ännu mindre, då *minskas anslaget med 25 miljoner kronor.

Vilka åtgärder som partierna i riksdagen skulle prioritera om sjukfrånvaron ökar igen är ganska otydligt – arbetsmiljöfrågorna var knappast prioriterade i valrörelsen.

Anna Danielsson Öberg är författare och journalist med mångårig erfarenhet av att bevaka arbetsmarknadsfrågor. 

*Fotnot: M:s budgetchef Johan Paccamonti meddelar på twitter den 10 november att förslaget om Arbetsmiljöverket justerats så att det inte finns med något besparing på Arbetsmiljöverket i M:s och KD:s gemensamma budgetförslag.