Lovisa Ström, Maja Stilling
Lovisa Ström, Maja Stilling

Jämställdhet Det ska inte behöva ta 80 år för att få jämställda löner. Jämställdhetsminister Åsa Reger borde tillsammans med arbetsmarknadens parter inspireras av Islands nya jämnlönelag som vill klara det före år 2020, skriver Maja Stilling och Lovisa Ström, tankesmedjan Tiden.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder men löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande för stora och utvecklingen går alldeles för långsamt framåt.

Lönegapet är i dag 12 procent och enligt SCB kommer det att ta över 80 år innan lönerna är jämställda.

Ett land som tagit problemet med ojämna löner på allvar är Island. Genom den nya jämnlönelagen som trädde i kraft nu vid årsskiftet ska kvinnor och mäns inkomster bli helt jämställda.

I nästa vecka samlas jämställdhetsexperter, politiker, civilsamhället och fackliga företrädare på Forum Jämställdhet. Bland andra deltar Islands tidigare jämställdhets- och socialminister Þorsteinn Víglundsson.

Den nya isländska lagen kräver att arbetsgivare med fler än 25 anställda kan bevisa att kvinnor och män får lika lön för lika arbete.

Han kommer att presentera landets nya lagstiftning för jämställda löner, och målet att utrota lönegapet mellan kvinnor och män före år 2020. »Tiden är rätt för att göra något radikalt i denna fråga.

Lika rättigheter är mänskliga rättigheter. Vi måste se till att män och kvinnor har lika möjligheter på arbetsplatsen. Det är vårt ansvar att vidta alla åtgärder för att uppnå detta«, menar Víglundsson.

Den nya isländska lagen kräver att arbetsgivare med fler än 25 anställda kan bevisa att kvinnor och män får lika lön för lika arbete.

Då får företaget en jämställdhetscertifiering, en märkning liknande t.ex. Svanen-märkningen. Arbetsgivaren har skyldighet att följa lagen, och bötfälls om det visar sig att män och kvinnor inte får jämställda löner.

Enligt svensk diskrimineringslag är lönesättning på grund av kön olaglig, så egentligen borde vi inte ha den här problematiken.

Sedan januari 2017 kräver diskrimineringslagen att arbetsgivare varje år genomför en lönekartläggning som bland annat granskar löneskillnader mellan män och kvinnor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Syftet med kartläggningen är att upptäcka, åtgärda och förhindra diskriminerande löneskillnader som direkt eller indirekt kan kopplas till kön.

Att kartläggningen måste göras varje år, istället för som tidigare vart tredje år, är ett steg i rätt riktning. Men även om lönekartläggningen synliggör jämställdhet i organisationen är påföljderna för fortsatt lönediskriminering inte tillräckliga.

Arbetsgivare som inte följer lagen eller inte ens genomför en lönekartläggning riskerar i princip inte några  repressalier alls.

I Arbetsdomstolen har endast tio fall av lönediskriminering på grund av kön tagits upp sedan 1980-talet. Lagen är inte tillräckligt verkningsfull.

Det är framförallt när det gäller repressalier som lagarna i Sverige och Island skiljer sig åt. I Sverige är det den som diskrimineras som måste driva ett diskrimineringsfall.

På Island är det arbetsgivaren som måste bevisa att lagen följs för att bli certifierad och inte bötfälld.

Den isländska jämnlönelagen skapar alltså incitament för företagen att själva driva på jämställda löner.

Den isländska lagen är en tydlig signal från Islands regering. Genom lagen markerar Island sitt ställningstagande mot strukturer som påverkar kvinnors löneutveckling negativt.

Lagen är dessutom en gemensam överenskommelse mellan fackförbund, arbetsgivarorganisationer och regering. En uppgörelse som också skulle kunna fungera inom ramen för den svenska modellen.

I Sverige har vi en feministisk regering som borde driva frågor om jämställda löner hårdare.  Och samtidigt som den svenska modellen har varit central för jämställdheten behöver den utvecklas och vässas ytterligare för att möta jämställdhetsutmaningarna.

Den isländska jämnlönelagen löser inte alla könade problem på arbetsmarknaden, men den är ett konkret steg på vägen mot lika lön för lika arbete.

Sveriges jämställdhetsminister Åsa Regnér har ställt sig positiv till den isländska lagen, men har ännu inte kommenterat om en liknande lag skulle vara aktuell i Sverige. Men om vi vill få bort strukturella löneskillnader på grund av kön tidigare än om 80 år krävs progressiva och modiga åtgärder.

Det vore därför klokt av Åsa Regnér och regeringen om de  tillsammans med arbetsmarknadens parter lät sig inspireras av Island och den nya jämnlönelagen.

Maja Stilling är utredare tankesmedjan Tiden

Lovisa Ström är student och tidigare praktikant på Tankesmedjan Tiden